Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Ett försvarslån?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 ADOLF HEDIN
till att betala hvad den extraordinära utgiften kräfver.
På ett bildadt språk kallas denna lånepolitik för »anlitande
af statskrediten», och den har sin teori, sin vetenskap,
lika väl som fordom guldmakeriet och brännandet af
häxor: skatter till täckande af hela krigskostnaden vore,
säger man, ruinerande, men genom lånemetoden fördelad
på flere generationer blifver bördan, om icke lätt, dock
dräglig. Detta har för två generationer sedan utvecklats på
utsökt franska af hofrådet Gentz, och vid tillfälle kunde
vi nog få höra det på parlamentarisk tyska. Lika gammal
är också vederläggningen, men den har tyvärr haft ringa
verkan ; det är tyvärr vanligt att »riktiga teorier ha ringa
vikt mot plausibla sofismer, när de senare tillfredsställa
människors bekvämlighetsbegär»>.
Hufvudfrågan är denna: på hvilketdera sättet, genom
lån eller beskattning, skadas nationalförmögenheten mest,
när det är frågan om täckande af krigskostnader? Och
resultat af hans, förf., bevisning är, att ett krigslån å 100
millioner medför samma afbräck i nationalförmögenheten
som samma summa genom beskattning anskaffad. Tillfällen
gifvas, då lån är oundvikligt, t. ex. till dess genom nya skatter
nya tillgångar inflyta, men detta och andra undantag
rubba ej den regelns sanning, att krigslån äro i alla
afseenden förkastliga. Många krig skulle ha uteblifvit,
andra blifvit kortare, om regeringarna ej kunnat föra dem
med lånta pengar.
Lånemetoden medför ett slöseri, som eljest ej skulle
vara tänkbart, förf. anför exempel från Englands krig
mot Napoleon och vida värre, otroliga men sanna, från
Amerika under secessionskriget: Sydstaterna kunde ej
åstadkomma stora lån och fingo hushålla, men i
Nordstaterna betalade man redaren Vanderbilt 400,000 dollars
för några månaders kolförbrukning å ett gammalt skrälle
till ångbåt, som regeringen hyrt af honom, och som
skulle användas till att — jaga Alabama! Hade yankees
fått betala krigsskatt, skulle en så förskräcklig hushållning
ej kunnat äga rum. — Man säger, att någon annan utväg
ej är möjlig. Men det långvariga och ytterst kostsamma
kriget mot första franska republiken och kejsardömet
skulle England, såsom förf. visar, mycket väl ha kunnat
föra med skattemedel.
Hur har teorien om lånemetodens förträfflighet kunnat
få ett så allmänt herravälde — förf. nämner som ett
undantag, att England förde Krimkriget med skattemedel
— som den nu äger? Den kom fram i ett gynnsamt
ögonblick, då Pitt hade gjort kriget mot Frankrike till
Englands allt annat behärskande intresse — förf. glömmer
att säga, att det var engelska aristokratiens intresse, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
