Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära försvaret - Kommandomålen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MILITÄRA FÖRSVARET 247
tillkomst man har svårt att förklara bland det stora antal
af bestämmelser, som verkligen omsorgsfullt betrygga de
fri- och rättigheter, som de afse att skydda. Det har
för ej länge sedan händt, att Andra kammarens samtliga
ledamöter i konstitutionsutskottet reserverat sig mot
utskottets med den förseglade sedelns hjälp fattade beslut
att icke göra anmärkning om en i kommandoväg utfärdad
författning, som meddelat föreskrifter om tjänsteåligganden
för högre och lägre civila tjänstemän
(konstitutionsutskottets memorial n:o 8, sid. 24, år 1891). Om en
föredragande i kommandomål sökte ledning i de ofvan nämnda
instruktionerna af år 1810 och 1815 eller i K. m:ts
förslag år 1818 till ändrad lydelse af 7 § regeringsformen,
som då innehöll definitionen å kommandomål, skulle väl
ett sådant öfvergrepp som det nyssnämnda (år 1890) ej
kunna af en föredragande ifrågasättas. Den af K. m:t
föreslagna nya redaktionen innehöll, att med
kommandomål förstås »sådana enkla militäriska mål, som icke efter
grundlagen höra till föredragning i statsrådet och
statssekreterarnas expedition, icke leda till stiftande af nya,
icke till ändring, förklaring eller rubbning af gällande
lagar och allmänna ekonomiska författningar, eller uti
dispositionen af allmänna medel».
Vid det tillfälle, då konstitutionsutskottet senast
afstyrkte förslag om upphäfvande af § 15 (år 1899), ansåg
utskottet, att för kommandomålen, såsom afseende blott
»rena verkställighetsföreskrifter», tyngre former än de
nuvarande icke vore af behofvet påkallade, helst som
»chefen för vederbörande krigsdepartement numera
föredrager kommandomålen och således alltid skall öfvervaka,
att intet regeringsärende, som hör till handläggning i
statsrådet, föredrages såsom kommandomål». Hvad den
garanti i själfva verket betyder, som konstitutionsutskottet
då ansåg sig kunna söka i kommandoföredragandens
kännedom om grundlagens innehåll och ömhet om dess
helgd, lärer väl vara öfverflödigt att diskutera, ej blott
eftersom det är just de militäre föredragande, som bära
ansvaret för den så ofta förekommande öfverträdelsen af
§ 15, äfven när ett missförstånd skulle synas vara
omöjligt, utan ock i anledning af den allra nyaste erfarenheten
härom. Om konstitutionsutskottets yttrande vid 1817—18
års riksdag: »det är efter utskottets tanke af vikt, att den
militära styrelsen hålles inom de gränser, dem lagar och
författningar utstakat, och icke intränger i den civila» —
om detta är lika behjärtansvärdt nu som då, torde det
efter vunnen erfarenhet om huru ifrågavarande paragraf
tjänat till att främja ett sådant intrång och i betraktande
af det nuvarande ögonblickets särskilda maning och kraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
