Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De ministeriella målen och unionen.
(Aftonbladet 1892.)
Konstitutionsutskottet vid 1809 års riksdag yttrade i
sitt memorial med förslag till regeringsform:
»Makten att styra tillkommer, efter utskottets förslag, odelad
konungen. Men hans beslut kunna icke förhastadt fattas, icke
bestämmas efter ensidiga underrättelser och råd af dolda personer utan
ansvarighet. Han måste i alla mål låta sig upplysas af ett offentligt
statsråd, hvars ledamöter, ställde under ansvarighet icke blott för
deras yttrade rådslag, utan äfven för deras tystnad då de bort råda,
måste själfve sorgfälligt söka upplysningar, för att bevara sitt lif, sin
välfärd och sin heder. På detta sätt och genom de öfrige medel,
som äro föreskrifne, i afseende på ärendenas beredande, bör
konungen icke i något fall kunna missledas, bör allmänna rösten icke
kunna hindras att, genom något organ, tränga fram till honom. Den
oafbrutna vanan att höra råd, allvarligen och högtidligt gifna, skall
i en ung monarks sinne dana och i en mogen konungs stadga aktning
för sanning och rätt. Och skulle ännu en gång ett oblidt öde
uppsätta på Sveriges tron en egenmäktig konung, skall dock den
förenade kraften af hans rådgifvares föreställningar, af nationens
fritt yttrade tänkesätt och af vissheten om kommande ständers ovilja
tidigt bryta hans våldsamma lynne. Han skall åtminstone icke,
genom konstitutionsvidriga beslut, blottställa sin makt för en
föredragande ämbetsmans vägran af den kontrasignation, hvarförutan
hans befallningar icke blifva gällande.»
Från den sålunda uttalade grundsatsen föreslog
utskottet, utan att därför ens antydningsvis förebringa något
skäl, och godkände ständerna (regeringsformens $ 7) två
högst väsentliga afvikelser, nämligen att ministeriella mål,
d. ä. sådana som angå rikets förhållande till främmande
makter, och kommandomål skulle undantagas från
föredragning och afgörande i statsrådet. Under det att i
statsrådet intet inrikes ärende, äfven af mycket ringa
vikt, kan afgöras, därest icke minst fyra statsråd äro
tillstädes, och under det statsrådets samilige ledamöter skola,
där de icke äga laga förfall, öfvervara alla inrikes mål
af synnerlig vikt och omfattning, vardt det sålunda konun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
