Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 ADOLF HEDIN
fallet inskränkt till ett minimum garantien för en
sakkunnig och omsorgsfull pröfning af regeringsärendena.
Vi få ej förgäta att konungen representerar och
förpliktar svenska staten i förhållande till utlandet. Ett af
honom utan förbehåll af Riksdagens samtycke afslutadt
fördrag med främmande makt binder, i
medkontrahenternas ögon, den svenska staten, äfven om hvarenda
bestämmelse däri innebure en öfverträdelse af landets
grundlagar, beskattningslagar, civil- eller strafflagsbok:
För hvad kungarna göra på tok, achiverna plikta.
Att en och annan folkrättslärares teori lyder
annorlunda, är sant, men har dess värre alls ingen praktisk
betydelse. Friederich von Martens säger: »I den absoluta
monarkien har suveränen oinskränkt rätt att genom
fördrag förplikta sitt folk; i stater med representativ
författning är dock denna rätts utöfning ganska ofta inskränkt
genom vissa lagstadgade formaliteter, och
statsöfverhufvudet ej i alla tillfällen kompetent att utan vidare godkänna
internationella förpliktelser. Därför är det oundgängligt,
att hvarje regering känner den stats författningsrätt, med
hvilken hon vill ingå ett aftal.»
När konungen af Sverige 1865 med franska
kejsardömet ingått och, utan inhämtande af svenska
folkrepresentationens samtycke, låtit en tarifftraktat träda i
kraft, skulle således ständerna hafva kunnat helt enkelt
omintetgöra denna nya ordning för handelsförbindelserna
mellan de två länderna, genom att nära ett år efteråt
vägra sitt samtycke och hänvisa franska regeringen att
en annan gång se sig bättre före och noggrannare studera
Sveriges grundlagar? Att framställa en sådan fråga är
att besvara den.
Mindre tillitsfulll än von Martens uttalar sig L.
Gessner. De i nyare grundlagar meddelade bestämmelser
om afslutandet af statsfördrag äro — säger han —
ovillkorligt gällande i statsrättsligt hänseende, medan åter,
hvad den folkrättsliga giltigheten angår, »saken ej ställer
sig så enkelt». Detta betyder, praktiskt taladt, att om
ett lands grundlag gör ett statsfördrags giltighet beroende
af representationens samtycke, men detta lands regering
underlåter att härom göra förbehåll vid aftal med
främmande makt, hon därigenom utsätter sig för det mer
eller mindre fullständigt ofarliga ansvar, som »nyare
grundlagar» stadga; men att, i förhållandet mellan en småstat
och en stormakt, den folkrättsliga giltigheten af det
grundlagsvidriga aftalet icke omintetgöres genom ett afslags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
