Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 ADOLF HEDIN
»Vi hafva med Frankrike ingått en tarifftraktat, den
hafva vi låtit träda i kraft, utan att rådfråga Eder, ty I
hafven ej därmed att göra, och vidare hafva vi, utan
någon Eder medverkan, gjort om den allmänna tulltaxan
i enlighet med traktatstariffen. Nu framlägga vi traktaten
med uppmaning till Eder att godkänna den; någon rätt
att vare sig bifalla eller förkasta den egen I ej, och ett
afslag är alldeles betydelselöst, vi bry oss ej om det.
Men eftersom konstitutionell grannlagenhet hör till de
egenskaper, som vi räkna oss till prydnad, så hafva vi
tillåtit oss detta skämt med Eder, som snart skolen döden
dö. Låten oss nu se, att I med värdighet och smak
utfören de åt döden vigde gladiatorernas reverens för
härskaren: Ave, Cesar, morituri te salutant.»
När ryske tsaren utfärdar en tulltaxa, är skillnaden
den, att han icke har någon grundlag att trampa under
fötterna eller någon folkrepresentation att håna.
II.
Vi hafva sett, hvad K. m:ts rätt, enligt $ 12
regeringsformen, att ingå i afhandlingar och förbund med
främmande makter lät sig användas till år 1865.
Om denna tillämpning af grundlagsstadgandet rörande
K. m:ts traktatsrätt yttrade f. d. statsrådet grefve Carl
Göran Mörner, att det ej hade fallit honom in, ej heller
hans statsrådskamrater, att man »genom anlitande af
franske kejsarens eller någon annan makts biträde» kunde
omintetgöra Riksdagens beskattningsmakt. »Vi trodde
rättigheten att förordna om tullbeskattningen vara en helig
rättighet för rikets ständer, hvari rubbning eller
inskränkning icke kunde dem genom förbund med någon annan
makt lagligen påtvingas.»
Denna karaktäristik af den dåvarande populära
regeringens tillvägagående är fullkomligt träffande. Ty
visserligen höll den på en K. m:ts rätt att tumma på
tulltaxan. Men därmed menade man på den tid, då
Riksdagen ej sammanträdde årligen, en rätt att i
undantagsfall sänka eller upphäfva tullsatser, hvilka borde
tillkomma K. m:t i följd af K. m:ts plikt att vaka öfver allmän
ordning och säkerhet, hvaraf någon gång hastiga
ändringar i en eller annan tulltaxebestämmelse kunde påkallas.
Men att K. m:t skulle äga att när som helst annullera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
