Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTRIKESÄRENDENAS BEHANDLING 257
Riksdagens tullbevillningsbeslut, det menade man ej. Det
var ju ej möjligt att förbise, att om K. m:t skulle äga
en sådan rätt beträffande en bland bevillningarna —
tullbevillningen — samma rätt måste tillkomma K. m:t i
fråga om alla de öfriga, enär de omtalas på enahanda
sätt i en och samma grundlagsföreskrift (§§ 61—62 R. F.).
Men den konsekvensen, att K. m:t skulle äga att ensam
förordna om brännvinsbeskattningen, att sänka eller
upphäfva allmänna bevillningen o. s. v., att sålunda påtvinga
Riksdagen ett beskattningssystem, som den ogillar, den
tilltrodde sig ingen att draga. Därför nöjde man sig med
en på samma gång mera begränsad och mera sväfvande,
på opportunitetsskäl (hvilka förväxlades med rättsgrunder)
stödd teori om »en viss» rätt för K. m:t att göra
ändringar i tulltaxan. Men den teorien, den räckte ej till för
den stora kuppen år 1865. Därför fick K. m:ts
traktatsrätt, hvilken uttyddes såsom alldeles oinskränkt, göra
tjänst; och då befanns det, såsom grefve Mörner yttrade,
att genom anlitande af »franske kejsarens biträde»
Riksdagens beskattningsmakt kunde omintetgöras.
I det förut nämnda memorialet den 2 juni 1809
yttrade konstitutionsutskottet:
»Svenska folkets rättighet att genom rikets ständer sig själft
beskatta har af utskottet blifvit sorgfälligt iakttagen. Det är denna
själfbeskattningsmakt, som upprätthåller och befäster
nationalrepresentationen. Dess vårdande är följaktligen icke blott för nationens väl.
stånd, utan äfven för dess frihet af den yttersta vikt.»
Det kan ej förmodas, att grundlagsstiftarna ansågo
konungens rätt att ingå i afhandlingar och förbund kunna
hota denna svenska folkets själfbeskattningsmakt, hvilken
de betraktade såsom så viktig. De antogo naturligtvis,
att grundlagen borde och skulle komma att läsas och
uppfattas i sitt sammanhang, i hvilket fall den ej
medgifver, att K. m:ts rättigheter utöfvas på bekostnad af,
med tillintetgörelse af Riksdagens. Och därför kunde de
ej ana, att den knapphändiga bestämmelsen om
traktatsrätten skulle göra intrång på Riksdagens beskattningsmakt.
Men motsatsen både i praxis och teori har, som vi sett,
en senare tid fått upplefva. Och K. m:ts beslut i sådana
frågor behöfva ej föregås af en sådan beredning, som för
alla inrikes ärenden är stadgad, och de behöfva ej fattas
i statsrådet! Men i statsrådet och efter vederbörandes
(öfverintendentsämbetets) hörande fattar K. m:t beslut
rörande renhållning af en plats på Hötorget och af gatan
framför Nya elementarskolans hus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
