Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 ADOLF HEDIN
Konungens traktatsrätt, tillämpad så som vore den
ej begränsad af Riksdagens rättigheter enligt grundlagen,
leder äfven till andra följdsatser än tillintetgörelsen af
svenska folkets rätt att sig beskatta.
Konstitutionsutskottet 1809 yttrade: »Makten att stifta, ändra, upphäfva och
förklara lagar i deras egentliga bemärkelse tillhör, enligt
utskottets förslag, liksom tillförene rikets ständer
gemensamt med konungen.> Och utan tvifvel trodde
grundlagsstiftarna Riksdagens andel i lagstiftningen väl förvarad.
Men det är tydligt, att om Riksdagens beskattningsmakt
skall vika för konungens traktatsrätt, äfven dess andel i
lagstiftningen får vika. Är K. m:ts traktatsrätt absolut,
ej inskränkt af några andra, de tydligaste grundlagsbud;
så kan K. mit, utan riksdagens hörande och mot dess
protester, påtvinga landet t. ex. en med Tyskland eller
Ryssland afslutad traktat om verkställighet här i landet
af tyska eller ryska domstolars utslag i civila och
kriminella mål.
På den internationella lagstiftningens väg, genom
traktater afslutade utan sakkunnig beredning, godkända
utom statsrådet — på ministeriell föredragning — och
undandragna Riksdagens pröfning i kraft af förutnämnda
mer än extensiva tolkning af $ 12 regeringsformen, kan
Sverige, utan att några andra skott lossats än saluten vid
främmande potentaters besök, förvandlas till ett lydland
under en annan makt eller under ett förbund af andra
makter. Detta förutsätter ej onda, landsförrädiska afsikter,
utan blott samma grad som hittills af den oskicklighet,
som sedan lång tid tillbaka i allmänhet karaktäriserat
vår utrikesförvaltning.
Särskildt uppmana vi våra läsare att eftersinna, hvad
den okontrollerade makten i alla mål, som angå
förhållandet till främmande makter, kan åstadkomma i
förbund med konungens s. k. ekonomiska lagstiftningsenvälde.
Man har åtskilliga gånger vågat påstå, att konungens
ekonomiska lagstiftningsmakts omfång har blifvit
betydligt inskränkt efter år 1809, men verkliga förhållandet
är alldeles motsatt, att nämligen den ekonomiska
lagstiftningen slagit under sig nya, mycket stora, först under
detta århundrade danade rättsområden, under det att af dess
äldre maktområde vissa delar fått en betydelse och vikt,
som ingen kunde förutse vid detta tidehvarfs början.
Den ekonomiska lagstiftningen har både utbildats enligt
teorien i Smeden och bagaren, att allt som ej är
namneligen förbjudet måste anses för lofgifvet, och tillika många
gånger öfverskridit tydligt uppdragna laga gränser.
Härigenom har den vidgat sitt herravälde till en omfattning,
som skulle väcka grundlagsstiftarnas förskräckelse, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
