Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 ADOLF HEDIN
denna brist äro vi ej urståndsatta att bedöma företagets
art. I kejsarens båda reskript af den 5 februari 1890,
det ena till rikskansleren och det andra till
handelsministern, framhålles såsom en synnerlig svårighet vid
åtgärder till förbättrande af de tyska arbetarnas
belägenhet nödvändigheten att tillse, att den tyska industrien ej
af sådana åtgärder blefve besvärad eller hämmad i sin
konkurrens med utlandet. Denna svårighet borde
undanröjas eller åtminstone minskas genom aftal med de
makter, hvilkas industrier täfla med de tyska på
världsmarknaden. Således, man önskade en internationell
reglementering af det industriella arbetet, för att ej den tyska
industriens arbetsgifvare skulle komma i sämre ställning
än deras medtäflare i andra länder.
Oafsedt alla de väl grundade invändningar mot själfva
hufvudsaken, som själfmant erbjuda sig, såsom att icke
ens för minderårige en uniform lagstiftning är tillrådlig,
alldenstund den fysiska och intellektuella mogenhetsåldern
är olika hos olika folk och i olika klimat; att olikheten
i olika land mellan arbetets intensitet och resultat beror
af en mängd omständigheter, som ingen lagstiftning kan
egalisera, t. ex. födans och hela lefnadssättets olika
beskaffenhet, yrkesutbildningens och de mekaniska
hjälpmedlens skiljaktighet" — uppstår frågan om öfvervakandet
af en sådan mellanfolklig lagstiftnings tillämpning. Skulle
man medgifva en internationell kontroll i saker af den
ömtåliga natur, t. ex. arbetsdagens längd, att den
nationella lagstiftningen ryggat tillbaka för att däri ingripa?
Det är ej tvifvelaktigt, att en sådan inblandning skulle
blifva mycket kraftig från de stora och mäktiga staterna
mot de små och svaga; men kan någon vara nog enfaldig
att tro, att vi å vår sida skulle inspiciera
fabrikslagstiftningens tillämpning t. ex. i Tyskland och tillhålla den
kejserliga regeringen att bättre tillse de aftalade reglernas
iakttagande?
Med en internationell arbetarelagstiftning vore en
källa till ständiga konflikter öppnad, den där komme att
oupphörligen näras af lidelser, som höra till de
våldsammaste och hafva en synnerlig förmåga att kväfva all
rättskänsla och göra människor absolut blinda för de
medels beskaffenhet, som de använda — den merkantila
konkurrensens lidelser. En stor makt afvisar en annan
makts inblandning; en liten makt får foga sig och råkar
i ekonomiskt och därmed följande politiskt vasallskap.
= Det har anmärkts, att om fabrikanterna i Manchester finge
lagstifta för Indien, de utan tvifvel skulle låta där tillämpa Factory
and workshop Act, hvilket vore detsamma som att slå ihjäl de
indiska spinnerierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
