Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikesärendenas behandling - De ministeriella målen och unionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTRIKESÄRENDENAS BEHANDLING 289
het på något håll att leka storpolitik — en mycket farlig
lek — i denna liksom i de två andra trippelalliansens
hufvudstäder.
Man kan i själfva verket ej på annat sätt förklara
vare sig dessa påståenden om vikten af att i
Konstantinopel och Wien förskaffa sig tillfälle att »bedöma den
politiska ställningen i Europa», att följa underhandlingarna
i frågor, som »beröra maktställningen i Europa» och
därför förmenas inverka på Sverige, eller dessa
påminnelser om westphaliska freden, d. v. s. om Sveriges
stormaktstid. De harmoniera alltför väl med krigsministerns
yttrande den 6 april, att af det k. militärförslagets öde
berodde, »hvilken plats Sverige kommer att intaga bland
Europas makter», hvaremot det är mer vanskligt att med
dem förena den försäkran, som gafs i h. m:t konungens
trontal vid öppnandet af 1890 års Riksdag, att bevarandet
af en orubbad neutralitet vore vår politiks mål och varit
det alltsedan h. m:ts farfaders tronbestigning.
Denna försäkran tål icke rätt väl vid sådana
kommentarier, som grefve Lewenhaupts och friherre
Palmstjernas ord, att ej tala om hans ord, som ville tala
svenska med grannarna i öster och väster. Att den kom
såsom ett i tio månader försenadt svar på hr Bexells
bekanta interpellation”, hvilken den »kända» majoriteten
i Andra kammaren, under inflytelsen af en ytterligt ifrig
diplomatisk bemedling, undertryckt den 7 mars 1889, var
icke fördelaktigt för det afsedda intrycket. Och detta
kunde ej heller förstärkas af det mer än förunderliga
misstaget, att K. m:ts utrikespolitik alltsedan 1818 haft
till uppgift upprätthållandet af en orubbad neutralitet.
Hvar och en vet ju, att om vi voro kriget nära 1848—
1849, 1855, 1863, detta icke berodde däraf, att någon
makt hotade oss med anfall eller kränkning af vår
neutralitet.
5S ”
+
»Furstarnas privata diplomati och oansvariga
korrespondens ha haft sin tid, som nu försvinner,» har en
engelsk rättslärd och historiker (Sheldon Amos) kunnat
+ Denna interpellation, som vederbörande icke ville och, tack
vare den kända rågtullsmajoritetens hjälp, sluppo besvara, hade
följande lydelse:
»Har något aftal, muntligt eller skriftligt, slutits med tyska
kejsardömet, eller i någon form löfte gifvits denna makt med
afseende å Sveriges hållning under ett krig mellan Tyskland och någon
annan makt, vare sig så att Sverige åtagit sig att till lands eller sjöss
samverka med Tyskland, eller så att det förpliktat sig att vidtaga
någon åtgärd, som skulle afvika från en strängt opartisk neutralitets
regler ?» |
19. — Adolf Heden. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
