Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionsupplösningens förhistoria - Data och fakta om unionspolitiken från 1814 till 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 | ADOLF HEDIN
min motion hvilande. Den hade då kunnat hvila
alternativt med det andra förslaget. Den från 1883 hvilande
motionen, som skulle definitivt afgöras 1885, gick ut
på den ändringen att i stället för att utrikesministern
och en tillkallad statsrådsledamot varit närvarande, då
utrikes ärenden behandlades enligt 11 och 12 $$ i
regeringsformen, dessa ärenden skulle föredragas af
utrikesministern i närvaro af statsministern och en annan
tillkallad ledamot. Det skulle således blifva tre ledamöter
i stället för två, och bland dessa tre ledamöter kom
statsministern med.
Detta förslag var antaget af båda kamrarna att hvila
till afgörande 1885, således året efter det, då nyssnämnda
motion väcktes af mig. Kort innan: vi kommo fram till
den dag, då detta ärende skulle föredragas till afgörande
i kammaren, kom Themptander till mig och sade: att det
här förslaget — det Asklöfska, vill jag minnas att det
kallades efter den representant från Östergötland, som väckt
det — det är ju bara skräp. — Ja, det medger jag. —
Hochschild är mycket angelägen om att man skall företaga
sig att på allvar söka lösa denna fråga, så långt det kan
ske, utan att dock röra vid utrikesministern. Men nu
ligger ju detta förslag hindrande i vägen. Ja, vi skola
talas litet vid, sade han. — Ja, gärna för mig. — Och så
blef det ett samtal på arenan, därifrån Themptander om
en stund aflägsnade sig. Nu gaf Hochschild till känna, att
om detta från 1883 hvilande förslag om tre ledamöter i
stället för två, nämligen utrikesministern, statsministern och
en annan statsrådsledamot, om detta blefve förkastadt,
vore han betänkt på att följande år 1886 komma fram
med ett ordentligt förslag, ett förslag som skulle lägga de
diplomatiska ärendena under verklig statsrådsbehandling,
hvarmed följde såsom jag flere gånger påpekat, att när dessa
ärenden komma under statsrådsbehandling i Sverige, det i
och genom sig själft blir sammansatt statsråd, likaså i
Norge. — Ja, sade jag, det är ju mycket bra, men huru
skola vi bli af med det förslag, som hvilar från 1883?
Jo det går väl så, att när de få i Andra kammaren detta
meddelande från Ers excellens, då kommer nog Andra
kammaren att förkasta det, mycket glad och belåten med
att få ett förslag som duger någonting till nästa år. —
Ja, vill inte ni säga dem detta? — Jo bevars, det vill jag
visst göra. Och jag sade det i Andra kammaren för
tillräckligt många ledamöter, så att de visste hvad frågan
gällde. Detta var en torsdag eller fredag eller något
dylikt. Nästkommande onsdag hade vi att förvänta
afgörandet af det hvilande förslaget. Alla, som jag talat med,
hade svarat mig: Ja, då är det icke värdt att taga detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
