Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionsupplösningens förhistoria - Data och fakta om unionspolitiken från 1814 till 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNIONSUPPLÖSNINGENS FÖRHISTORIA 343
Ett uteblifvet regeringsinitiativ och en förfelad
reform.
Jag kommer nu till någonting, som jag väl näppeligen
har omtalat förut, och som ingen annan än jag kan
berätta. Efter det förskräckliga väsen, som fördes här i
landet år 1884 med anledning af vetofrågan, då allt Sveriges
högerfolk och framför allt alla de som icke ägde någon
den minsta kännedom om frågans innebörd samarbetade på
att föra väsen och då det fördes mera väsen på annat
sätt än någon ännu har beskrifvit — då stod det emellertid så
till här i Sverige, att den dåvarande Andra kammaren
icke skulle tillåta något äfventyr härvidlag.
Det visste man, och det betydde den motion angående
reglering af utrikesförhållandena, hvilken jag då, år 1884,
väckte — på landtmannapartiets vägnar, kan jag väl säga
ehuru jag aldrig tillhört det partiet. Genom att bifalla
den motionen ville Andra kammaren gifva till känna — jag
behöfver icke säga åt hvilket håll — att den hade
tillräcklig ryggrad för att icke tillåta något spektakel, och det
märktes också fullkomligt tydligt, hvad Andra kammaren
menade. Men följande år inträffade någonting, som det
icke kan skada att nu sent omsider tala om, Den
motion, som jag väckte 1884 och som icke rörde vid
utrikesministern — det tjänade ju till ingenting — ville i detalj
utföra bestämmelserna angående handläggandet af utrikes
ärendena i statsrådet, d. v. s. sammansatt statsråd. Ty
står det i svenska grundlagen, att de ärenden, som
omhandlas i 11 och 12 §§ regeringsformen, skola handläggas
i statsrådet, blir följden den att enligt 5 § riksakten det
blir sammansatt statsråd, som kommer att taga befattning
med dem. Likaså om ett sådant ärende handlägges i
norska regeringen i Kristiania, skola tre svenska statsråd
där ha säte. Motionen bifölls af Andra kammaren. Det
var ju för det ändamålet, den var väckt, att
landtmannapartiet genom satt votera den skulle låta veta på ett eller
annat håll, hvad dess mening var om tvisten i Norge, att
den borde få lösas af norska stortinget och Norges konung
utan inblandning af svenska myndigheter. Däremot blef
den naturligtvis med yttersta förakt förkastad i Första
kammaren. Och hvad mig själf angår, torde jag icke
behöfva erinra de äldre om, hvad som vederfors mig.
Men en annan motion eller ett af kamrarna första
gången voteradt förslag till en liten ändring i
regeringsformen låg då hvilande från 1883. Det skulle icke ha
varit något hinder att, om man hade velat det, göra även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
