Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Unionsupplösningens förhistoria - Data och fakta om unionspolitiken från 1814 till 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 ADOLE HEDIN
förnekas, det erkände han — just med orden: »ja, jag
erkänner, att det var så». Och det tjänar icke något till
att man vare sig officiellt eller officiöst söker förneka det.
Jag kan tillägga något annat, jag skall icke citera
sagesmannen vid namn. Det är en af de högst uppsatta
ämbetsmännen i Sverige. Vid ett besök i en stormakts
hufvudstad — icke den nyss nämnda utan en annan —
på legationen, som innehades af en svensk man och icke
af en norrman, fick han läsa depeschen från Stockholm,
i hvilken ministern förständigades, liksom sändebud hos
andra makter, att försöka göra gällande i sin omgifning,
att Norges deltagande i expositionen icke var officiellt
utan privat. Envoyén fogade en axelryckning och några
icke alltför artiga ord, innebärande uttryck af förundran
öfver huru man i Stockholm kunde inbilla sig att
någonting sådant skulle lyckas. :
Nu kan man väl icke förvåna sig mycket öfver, om
man i Norge säger: det är en underlig representation vi
ha där; allesammans få de order att tala osanning, att
säga, att vi icke deltaga officiellt i expositionen; och den
som representerar Sverige och Norge i Paris, han får
order att icke vara närvarande vid det högtidliga
öppnandet.
När man håller på 1 långliga tider och lägger sådana
data det ena till det andra, så blir det slutligen ett stort
antal. Det blir mycket att minnas. Men för den, som
har lidit orätt, är det icke svårt att komma ihåg det.
Andra minnas det mindre lätt. Minnet sviker så ofta
hos oss här i landet.
Det politiska missfallet 1891.
Detta passerade mellan underhandlingarna 1886 och
1891. År 1891 skulle man åter företaga någonting, som
skulle syfta till en reglering af de utrikes angelägenheternas
styrelse. Det är det förskräckligaste politiska missfall jag
någonsin har hört talas om. Ja, det skall blifva klart,
när jag får beskrifva huru det gick till.
Man beslöt i sammansatt statsråd i Stockholm att
för svenska Riksdagen 1891 framlägga dels ett förslag om
tillägg till 11 $ regeringsformen, gående därpå ut — hvilket
var alldeles onödigt, ty den rättigheten fanns förut —
att konungen skulle kunna, när han ville — han kunde
det förut, ifall han ville — låta föredraga ministeriella
ärenden i svenskt statsråd, hvilket då medförde, att det
blef sammansatt svenskt-norskt, dels ock ett förslag att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
