Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Hundraårsminnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSK HISTORIA 375
eller förtjänade någon verklig och varaktig popularitet: de
voro privilegiifästen, och deras domar i civila och
kriminella mål ej blott grundades på en utomordentligt
vårdslös undersökning, utan buro i otaliga fall prägel af
röfvarbands rättskipning. Men i Dauphiné sammansmälte
i viss mån parlamentets intresse med en helt annorlunda
populär sak — frågan om provinsialrepresentationen.
Dauphiné hade i gamla tider ägt provinsialständer,
men dem hade Richelieu suspenderat; de passade ej i
hans system, och sedan 1628 hade de aldrig fått
sammanträda. Man kom emellertid i håg, och man saknade dem,
man önskade att se dem återupplifvade: däremot ville
man alls icke höra talas om hvad vederbörande i stället
erbjödo, nämligen en s. k. »provinsialförsamling» som
genom sin sammansättning var ett gyckel med själfva
begreppet representation, och som i Dauphiné, liksom i
andra provinser, skulle tjäna till ett beskattningsinstrument,
hvarmedelst konungamakten hoppades att både blifva
oberoende af parlamentens dåliga vilja och undslippa
uppfyllelsen af löftet att sammankalla de franska
riksständerna. Mot införandet af denna skenrepresentation hade
Dauphinés parlament protesterat; dess syfte var väl ett
annat än folkopinionens, men resultatet sammanföll så till
vida med denna, som parlamentet åtminstone skenbart
försvarat en god sak, provinsens rätt och folkets bästa.
När nu parlamentets i Grenoble motstånd mot dessa
edikt af maj 1788, hvilka man kallat för en »statskupp»,
bestraffades med parlamentsledamöternas förvisning till
deras landtgods, reste sig stadens befolkning. Den 7
juli 1788, som bär det historiska namnet »tegelpannornas
dag», flöt det första blodet. Det närmaste resultatet var,
att trupperna återsändes till sina kaserner och
parlamentsledamöterna återkallades. Och härpå tager Grenobles
municipalitet, som redan förut protesterat mot majedikten,
rörelsens ledning i sin hand. Förgäfves utfärdade högste
befälhafvaren i provinsen, hertig de Tonnerre, till stadens
konsuler och deras bisittare ett förbud mot att
sammankalla någon församling för handläggning af andra än
kommunala ärenden eller bestående af andra än
kommunalstyrelsens medlemmar. Till den 14 juni sammankallades
å Hötel de Ville ett möte, däri flera ledamöter af
prästerskapet och adeln samt »andra notabla medborgare» togo
del. Å detta möte beslöt man en petition till konungen
om bibehållande af provinsens privilegier och
»återställande af den gamla ordningen». Därjämte fattade man
det långt märkligare och mera följdrika beslutet att
inbjuda de tre stånden i provinsens särskilda kommuner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
