Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Hundraårsminnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 ADOLF HEDIN
kronan med en »frivillig gåfva», tyckte att den kungliga
skattkammarens anspråk voro för närgångna, plägade det,
genom sitt organ Assemblée générale du clergé, erinra det
utblottade majestätet därom, att prästerna icke ägde, utan
blott till fattiges och faderlöses förmån förvaltade kyrkans
ägodelar, eller med ett ännu vackrare uttryck, att dessa
ägodelar voro »helgade åt Gud». Och när
konungamakten, ur stånd att af den utarmade skattdragande
befolkningen utpressa ökade kontributioner, beslöt sig för
att taga en lindrig skatt af präster och adel, då nekade
parlamenten den inregistrering af påbuden, som var den
tidens promulgationsform, och svarade att endast
folkrepresentätionen, riksständerna, ägde beskattningsmakt.
Denna folkrepresentation, som de privilegierade åkallat
blott för att skydda sig själfva och hålla konungamakten
i schack, kom ändtligen tillsammans 1789, och då tog
den prelater och adel och parlament på ordet — af leken
blef allvar.
De privilegierades insurrektion mot konungamakten,
en insurrektion ledd af »de suveräna» domstolarna, såsom
de kallades, är inledningen och förberedelsen till
revolutionen. Och denna insurrektion är icke försagd, icke
hofsam i formen, icke nogräknad om medlen. Parlamentet
i Paris, som är dess medelpunkt, söker bifall och bistånd
från gatan, hetsar de skattskyldiga till motstånd,
uppskrämmer kapitalisterna, hvilkas bistånd statskassan söker,
och angriper drottningen; parlamenten i Rennes och
Grenoble tveka ej att mot konungamaktens högtbetrodda
agenter, den civila och den militära maktens chefer i
landsorten, använda ett boycottingssystem, hvars dåtida
tekniska namn var scission.
Ludvig XVI eller, om man så vill, hans ministrar
försökte att nedslå denna insurrektion genom majlagarna
1788, hvilkas hufvudsyfte, under skenet af en reform af
den gamla rättskipningsorganisationen, var att i en ny
institution, kallad cour plénière, få en pålitlig
inregistreringsmaskin för det kungliga enväldets beskattnings- och andra
lagar. Men försöket misslyckades ömkligen inför
parlamentens motstånd — de i landsorten fullföljande hvad
Parisparlamentet börjat.
är RR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
