Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Hundraårsminnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSK HISTORIA 377
tillsammans och att alla befattningar där (president m. m.)
skola tillsättas genom val; att hoveriet skall ersättas af
en beskattning å de tre stånden; att Dauphinés tre stånd,
försvarande sina rättigheter, aldrig skola skilja sin sak
från de öfriga provinsernas och från nationens.
Församlingen uttalar sig mot lettres de cachet, detta »
despotismens bedröfliga prerogativ», och mot andra maktmissbruk,
påkallande mot dem »lagens, konungens och nationens
skydds. Hon besluter, i afvaktan af majediktens
återkallande, att blott ajournera sig till 1 september; och för
att hennes föreställningar ej måtte undanhållas konungen
af dem, som vilja »hindra sanningens tillträde till tronen»,
besluter hon att sända afskrifter till konungens bror
grefven af Artois samt hertigen af Orléans, med
anhållan att de måtte lägga hennes önskningar under
konungens ögon.
Alla besluten fattades enhälligt, utom ett enda —
det att förtroendeuppdragen i provinsstäderna skulle
tillsättas genom val; några ville undanskjuta den
etikettsfrågan. .
Detta reformprogram synes nutiden mer än moderat.
Men för konungamakten och de privilegierade för hundra
år sedan var det icke antagligt i godo.
Sådan var inledningen till revolutionen i Dauphiné.
Under kommande månader skola vi återfinna andra
märkesdagar.
1 januari 1789.
Nyårsdagsmorgonen år 1789 vaknade man i Paris
vid kolportörernas rop: »Resultatet af konungens konselj
den 27 december. — Tredje ståndet fördubblas». Man
sålde på gatorna en tryckt skrift med det kungliga vapnet,
som innehöll konungens omsider fattade beslut att i de
snart sammanträdande riksständerna det tredje ståndet
skulle räkna lika många deputerade som första och andra
ståndet — prästerna och adeln — tillsammans.
Bland de nyfikna som skyndade till fönstren var
kanske mer än en som genast antecknade intrycket af
den stora nyheten i samma eller liknande ord som en
resande från södern, nyss anländ till Paris, hvilken skref
i sin dagbok: »Det är nyårsgåfvan till folket>. Ännu en
okänd man, advokat vid parlamentet i Toulouse, skulle
han inom få år blifva alltför ryktbar. Hans namn var
: Bertrand Barère de Vieuzac.
& *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
