Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Revolutionslitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Revolutionslitteratur.
(Göteborgs Handelstidning 9 juni 1887.)
Franska revolution af Thomas Carlyle. Öfvers. af O.
W. Ålund.
Nu är det jämnt femtio år sedan den namnkunnige
skotten Thomas Carlyle utgaf (1837) The french
revolution. A. History, hvilken nyss blifvit med vår litteratur
införlifvad genom vår främste prosaöfversättares, d:r O. W.
Ålunds, konstförfarna hand. Kommer den ej för sent,
denna försvenskning af en icke fransk författares verk
öfver en period i Frankrikes historia, hvilken först sedan
knappt ett fjärdedels århundrade blifvit föremål för en
omfattande arkivforskning, en period om hvilken Lanfrey
sagt, att den kommer att »förbruka lika många
historieskrifvare som den har uppslukat politiker» (La
Révolution française usera autant d historiens qu’elle a dévoré
de politiques)? Man synes här och där hafva trott det,
antagande att en femtio år gammal bok måste vara
»föråldrad», en förmodan som vittnar om ringa bekantskap
med ämnets beskaffenhet och ringa förmåga att bedöma
en författare som Carlyle. Om den lärdaste bland
Frankrikes egna häfdatecknare i dag utgåfve ett större verk
öfver revolutionshistorien 1 dess helhet, skulle det i morgon
tåla rättelser i en och annan punkt. Så oaflåtligt, man
kan säga dag för dag, beriktigas smärre enskildheter, ja
äfven väl upplösas och förintas långa och skenbart solida
sagoväfnader. Hur skall slutligen ett människolif räcka
till att bemästra de massor af material, som i hvarje
minut välla fram ur de offentliga arkiven — ej blott de
centrala, utan ock de lokala, ända ned till och med till
landtkommunernas — till belysning af särskilda orters, klassers,
yrkens öden under de tio åren? Man ryggar tillbaka för
denna ström och mer än en har på fullt allvar gjort den
frågan — såsom helt nyss en både lärd och spirituell
författare, Edme Champion — om man ej rent af gått
ända till »vidskepelse» i denna omättliga
urkundsforskning. I ett afseende kan hans varning vara berättigad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
