Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Orléanska familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496 ADOLF HEDIN
Såvidt man vet, hade hvarken Ludvig Filip eller
Guizot att uthärda några uppenbarelser af den heliga
jungfrun. Det hindrade dem dock ej att på aderton år
bereda en ny revolution. Den 26 maj 1848 tillämpade
nationalförsamlingen på den afsatte konungen och hans
familj den nyss nämnda lagen af 1832 mot bourbonska
familjens äldre gren. Däremot vidrörde republiken icke
den förvista f. d. regentfamiljens egendom. Innan Ludvig
Filip 1830 mottog kronan, hade han skyndat att på sina
barn öfverlåta sitt återvunna fädernearf, i stället för att,
såsom man väntat, enligt monarkiens gamla rättsregel
sammanslå det med kronans domän.” Därefter begärde
han såsom civillista aderton millioner francs, men fick
till sin synnerliga missbelåtenhet nöja sig med 12 millioner,
utom 1 million för tronföljaren.
Sedan man på Ludvig Filip och hans familj tillämpat
hans eget verk, förvisningslagen af 1832, uppstod frågan
om att upphäfva den artikel i samma lag som från
Frankrikes område uteslöt familjen Bonaparte. Till dem, som
undertecknade förslaget härom, hörde Louis Blanc,
visserligen ej ledd af sympati för f. d. kejserliga familjen, utan
af trohet mot sina principer; han hade röstat emot
Orléanska familjens förvisning. Ehuru förslaget ej blef
lag, vardt dock medelbarligen effekten densamma, när
nationalförsamlingen begick den dårskapen att godkänna
Louis Bonapartes olagliga val till folkrepresentant.
Härmed tog han första steget till presidentskapet,
hvarifrån han på det sätt man känner beredde sig väg till
kejsardömet.
Innan han ännu antagit kejsartiteln, utfärdade han
tvenne dekret, af hvilka det ena ålade Orléanska familjens
medlemmar att inom ett år sälja alla sina egendomar på
franskt område, d. v. s. hvad de ägde utom Ludvig Filips
förut nämnda donation år 1830, medan åter det andra
dekretet förklarade sagda donation för ogiltig såsom
stridande mot Frankrikes gamla statsrätt. Visserligen hade
Ludvig Filip 1832 genomdrifvit en lag, som godkände
den af honom 1830 vidtagna substitutionen till barnens
förmån af gods, hvilka i och genom själfva hans
tronbestigning skulle tillfalla kronan. Men denna
substitutions rättsgiltighet bestreds af kompetenta auktoriteter.
Donationsgodsen förenades nu af Louis Bonaparte
med statsdomänerna och skulle disponeras sålunda: 10
millioner åt föreningarna för ömsesidigt understöd, 10
millioner till förbättrande af arbetarebostäderna i de stora
fabriksstäderna, 10 millioner till fastighets-kreditinrättningar
= Jfr 1791 års förf. chap. IL, section 18re, art. 9. Jfr
sedermera Ludvig XVIII till Capriola: Daudet, s. 253.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
