Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk historia - Charles Hippolyte de La Bussière. Med anledning af Victorien Sardous Thermidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512 ADOLF HEDIN
det enda som före revolutionen var giltigt — och kristlig
begrafning.
På den då obebyggda plats, där ett par bärare under
nattens mörker och tystnad gräfde ned Adrienne
Lecouvreurs lik (kyrkoherden i Saint-Sulpice tillät icke ens att
det jordades i den åt odöpta barn förbehållna delen af
kyrkogården), gömmes nu hennes grafplats af ett vagnsskjul
i hotellet n:r 115 rue de Grenelle. Åtminstone ännu för
några år sedan hade man ej fullbordat det förslag, som
redan 1797 väcktes af artisterna vid Théåtre de la
République (Théåtre francais), att eftersöka den stora
konstnärinnans stoft och »öfverlämna det åt den plats, som
lagen betecknar såsom franska medborgares sista boning»,
för hvilket ändamål de begärde och erhöllo inrikesministerns
auktorisation och medverkan. — Vi minnas Voltaires poem:
Ombre illustre, console-toi,
En tout lieu la terre est égale
Peu nous importe ou notre cendre
Doive reposer pour attendre
Ce temps ot tout les préjugés
Seront å la fin abrogés.
Au lieu d’ennuyeuses matines
Les Gråces, en habit de deuil,
Chanteront des hymnes divines,
Tous les matins sur ton cercueil.
Sextio år senare (1790), när Talma skulle gifta sig
med Julie Careau, vägrade honom kyrkoherden i
Saint-Sulpice »äktenskapets sakrament», med mindre han afstode
från sitt yrke.
Det må så vara att man icke alltid var lika sträng,
att kyrkoherden i Saint-Sulpice hämnades på Talma
därför att denne spelat Karl IX:s roll i Marie-Joseph Chéniers
tragedi Charles IX, liksom hundra sjutton år förut (1673)
kyrkoherden i Saint-Eustache, då han vägrade att låta
begrafva Molière, hämnades på författaren af Tartufe; men
de kunde emellertid åberopa kyrkans doktrin.
Ännu år 1847 behöfde Rose Chéri ärkebiskopens i
Paris, Mgr Affres formliga tillåtelse att få kyrklig vigsel
och ändå stanna kvar vid teatern. Följande år svarade
han en deputation af skådespelare, att inom hans stift
dessa ägde att undfå sakramenten. — Tillåten mig att
här i förbigående berätta, hur denne blide och rättrådige
man slutade sina dagar. Under junidagarna 1848 gick
ärkebiskop Affre med några deputerade till faubourg
Saint-Antoine för att mana insurgenterna att nedlägga vapen.
General Cavaignac hade fåfängt föreställt honom hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
