Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skilda ämnen
- Skandinaviskt initiativ till mellanfolklig rättsregel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542 ADOLF HEDIN
den fortgående politiska deminutio capitis, som skulle vara
de till folktalet ringa nationernas n. v. gemensamma
belägenhet. Utan att öfverskatta det faktum, hvarpå vi
hänleda uppmärksamheten, skola vi blott analysera det,
öfverlämnande åt läsaren att mäta dess värde.
Alltså, hvaraf kommer denna företeelse i det
internationella kulturlifvet, att det blifver de små, neutrala
staternas sak att — på flera sätt, hvarom i det följande
— vårda sig om internationella gemensamhetsintressen?
*
Visserligen drifvas krigsförberedelser nu allmänt och
oafbrutet, med en andlös oro och under alltmera
exklusiva anspråk, att nationernas alla krafter skola stå dem
så till förfogande, att i hvarje fall andra intressen få vika.
— Dock äro på europeisk botten de fredliga mellanskofven
tämligen långvariga. Under deras relativa lugn och då
ökad samfärdsel ökar antalet af de förbindelser mer och
mer, åt hvilka det finnes önskvärdt att internationellt gifva
sådan rättslig form och helgd, som de genast vid sin
uppkomst nationelll äga genom analogisk tillämpning af
redan gällande lag eller förvissas om genom en lagnovell.
Denna samverkan mellan statsmakter föranleder
rättsaftal (konventioner), som ofta för sin giltighet förutsätta
ändring af nationella lagar. Den föranleder gemensamma
utgifter. Den kräfver förordnande af permanenta
delegerade för olika nationer, hvilka fullmäktige inom dem
meddelade uppdragsgränser äga att besluta och handla
med lika så oemotsagda anspråk på lydnad som en
offentlig auktoritet inom sitt eget land. Med andra ord,
internationella institutioner ha uppstått, i hvilka flera
nationer äro representerade och hvilkas verksamhet är
giltig inom flera länder, bildande dessa Unions (postale,
télégraphique o. s. v.) som tillsammans utgöra första utkastet
till hvad man för några årtionden sedan med de
ungdomliga förhoppningarnas oskyldiga pretentioner kallade
Europas förenta stater (så kallades ock den tidning, som
förde denna fredstankes talan: Les ÉEtats Unis de I Europe).
Om man erinrar sig, hvar flertalet af dessa unioners
byråer ha sitt säte, så kan man kalla den schweiziska
förbundshufvudstaden för det fredsstiftande Europas
hufvudstad. Utom att förläggandet af en dylik institutions
domicile till en liten stats hufvudstad undanrödjer de storas
rivalitet, gifves det ock tillfällen — det är ej svårt att
föreställa sig sådana — då detta kan blifva af allvarsam
praktisk vikt.
Men ännu mera betydelsefullt kan det blifva, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Mar 26 01:04:38 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/adhedin2/0552.html
