Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Skiljedom mellan arbetare och arbetsgifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDA ÄMNEN 559
1) Främst vill jag framhålla, att det gifves vissa
frågor, hvilka lika litet må dragas under skiljedom, som de få
utgöra föremål för ett arbetsaftal. Kontraktsrätten sträcker
sig ej till sådana områden som församlings- och
föreningsrätten, rösträtten och religionsfriheten. Ingen kan med
lagligt bindande verkan genom något kontrakt afhända sig
utöfningen af dessa af staten hägnade medborgerliga
rättigheter. Att arbetsgifvare finnas som faktiskt bestrida och
vilja tillintetgöra en af dessa rättigheter och gjort hvarjehanda
intrång i utöfningen af en annan, och att de faktiskt lyckats
att drifva ut arbetare ur en förening genom hot om att
afskeda dem ur arbetet, förändrar alls icke sakens rättsliga
beskaffenhet, som är, att nämnda rättigheters utöfning ej
lagligen kan vara föremål för enskilda aftal, och att den,
som genom hot tvingar någon att underlåta att begagna
sig af dem, begår en straffbar handling.
Att det kan blifva föremål för skiljedom att afgöra,
huruvida vissa uppgifna åtgärder skola anses hafva
utgjort intrång i dessa utanför arbetsaftalet fallande
rättigheter eller icke, det bestrides ej. Ty genom en sådan
skiljedom ifrågasättes ej rätten, utan afgöres blott ett
omtvistadt faktiskt spörsmål rörande dess fria utöfning.
Cd
Det finnes i vårt land lagar, som föreskrifva att tvist
skall afgöras genom skiljedom. Sålunda heter det i
grufstadgan, att tvist om den ersättning, som inmutare skall
hetala till jordinnehafvare för den mark han begagnar till
försöksarbete, skall afgöras af tre ojäfviga skiljemän, och
att, om den ersättningsskyldige tredskas att utse skiljeman,
offentlig myndighet därom förordnas; men till sist i
paragrafen heter det, att ersättningstagaren äger, om han det
föredrager, att genast anlita domstol. Således äfven i dessa
undantagsfall, där skiljedom tydligen framhålles såsom
önskvärd, har lagstiftaren ej gått längre än att göra
föreskriften bindande för blott ena parten. För öfrigt kan
skiljemännens beslut öfverklagas inför domstol af den part
som med beslutet ej nöjes.
Den allmänna lagen om skiljemän af 28 oktober 1887
däremot afser endast att reglera skiljedomsförfarandet,
när parterna bli ense om att till afgörande af en eller
flera skiljemän hänskjuta:
fråga af tvistemåls beskaffenhet hvarom förlikning kan
träffas,
eller fråga om ersättning för skada, som någon genom
brott tillfogat annan.
Aftal om att anlita skiljemän kan ej blott slutas med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
