Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Har Andra kammaren för stor makt? - Skiljedom mellan arbetare och arbetsgifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558 ADOLF HEDIN
moraliskt död rättighet. Den inskrefs i grundlagen 1809,
då där också skrefs att riksdag hålles »enär fem år från
den sist hållna riksdagens slut förflutit>. Då funnos inga
järnvägar; en urtima riksdag var en stor affär. Men i
vår tid att begagna den moraliskt döda rätten, det gifves
ej ett ord nog strängt att använda om en sådan gärning!
När det sedan ifrågasattes att upphäfva denna
bestämmelse, som blott kunde begagnas till en sådan gärning
som hr Boströms — då drog riksdagen öfver sig den
omätliga skammen af ett nej.
Detta är också en svensk »egendomlighet».
Och så komma vi tillbaka till den gemensamma
voteringens »egendomligheter», för att påpeka en som bör
afskaffas. Det är gemensam votering rörande (de allra
flesta) utgifterna. När förslag härom väckes, behöfs som
motivering blott en summering af de tiotals millioner
utgifter som Första kammaren med hjälp af sitt annex fått
igenom medelst gemensam votering. Så där tager sig
»egendomligheten» ut, när man ej glömmer bort det allra
mesta och värsta af våra »egendomligheter».
Grundlagen säger att den ej skall undergå andra
ändringar än sådana som äro »nödiga eller nyttiga». För att
veta det fordras erfarenhet om behofvet af en ändring.
- Nåväl, har ni någonsin sport att vårt småfolk någonsin
önskat att få pålägga orättfärdiga skatter och plundra de
rika? Nej, det har ni ej. Hvilka ha pålagt den
fattigdomsbeskattning, som började för något mer än 15 år sedan?
Det är de maktägande öfverklasserna!
Skiljedom mellan arbetare och arbetsgifvare.
(P. M. till en diskussion i Sv. arbetareförbundet 7 nov. 1899.)
>Ändamålet med denna promemoria är att påpeka
några hufvudsakliga frågor, som förslaget att söka
åstadkomma skiljedom 1 tvister mellan arbetare och
arbetsgifvare gör nödigt att öfverväga och besvara. Om dessa
frågor komma att af delegerade diskuteras, synes det
önskligt, att diskussionen upptecknas till ledning för den
kommitté, som torde få i uppdrag att utarbeta förslag.
Deltagarna i diskussionen behöfva ju ej namngifvas i
diskussionsprotokollet, om man befarar, att det kan lända dem till
men, att de anföra exempel ur sin erfarenhet.
Sd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
