Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Skiljedom mellan arbetare och arbetsgifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDA ÄMNEN 561
Här får dock ihågkommas, att om staten skall ikläda
sig en sådan garanti för dessa, att så säga enskilda
domstolar, den naturligtvis icke gör det annat än under villkor;
att skiljenämnden uppfyller vissa af staten meddelade
föreskrifter, hvilket således blefve föremål för offentlig
myndighets pröfning.
Därutöfver kunde med något skäl ifrågasättas, om ej
7) staten borde under vissa omständigheter bidraga till
betäckande af kostnaden för skiljenämnds verksamhet.
Att bygga den ifrågasatta institutionen på
frivillighetens grund torde nog synas mången utlofva en mycket
ringa effekt.
Men åtskillig erfarenhet från utlandet (England) visar,
att lagar, som påbjudit och ordnat skiljedomsförfarande,
förblifvit en alldeles död bokstaf, under det att på full
frivillighets väg mycket goda resultat uppnåtts.
* *
+
Vid bedömande af den förevarande frågan får man
ej lämna ur sikte, att den i vårt land ännu föga utbildade
organisationen af å ena sidan arbetarna, å andra sidan
arbetsgifvarna utesluter tanken på aftal om gemensamma
skiljenämnder, som skulle för en längre tid omfatta vare
sig alla eller flera olika yrken, eller alla yrkesutöfningar
af samma slag i en viss ort eller inom ett visst område.
Lämpligast torde vara, att de regler för skiljedom,
som förbundet har för afsikt att utarbeta, affattas såsom
ett normal-reglemente, hvilket efter vederbörande parters
bepröfvande antingen antages att oförändradt tillämpas
eller, där speciella yrkes- eller lokala förhållanden sådant
påkalla, utan svårighet modifieras i en eller flera
enskildheter.
Beträffande reglementets föreskrifter torde följande
punkter böra företrädesvis öfvervägas :
a) Då i ett fall ett större antal skiljemän kan vara
behöfligt, i ett annat fall ett mindre antal vara tillräckligt,
torde ej en bestämd siffra böra fixeras.
b) Skall skiljenämnden bestå blott af ombud — lika
många — för hvardera parten? Skall, vid lika röstetal,
utslaget afgöras genom lottning? Eller genom en blott
för sådan händelse utsedd skiljeman, och hur bör denne utses?
Eller böra i skiljenämnden insättas äfven andra
personer än representanter för parterna? Skall valet af dessa
personer bero h. o. h. af öfverenskommelse i hvarje
särskildt fall? Eller bör man beteckna några vissa
kategorier inom hvilka valet skall ske? I hvilket fall som
helst lärer icke ett bestämdt antal böra utsättas (ifall det
36. — Adolf Hedin. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
