Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Skiljedom mellan arbetare och arbetsgifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562 ADOLF HEDIN
ofvan framställda förslaget godkännes, att ej fixera en viss
siffra för hela nämnden), men väl en proportion mellan
dessa och parternas ombud.
c) I hvilka fall skall skiljedom anlitas?
d) Förpliktelse å båda parternas sida att ställa sig
skiljedom till efterrättelse.
e) kostnad för skiljenämnden.
f) formen för påkallande af skiljedom.
Obs. Detta torde vara en ej oviktig punkt. Äfven
om ett aftal för så och så lång tid om anlitande af
skiljedom i de och de slags frågorna är ingånget mellan
arbetarna och arbetsgifvaren i en affär, är det angeläget,
att detta aftal innehåller föreskrift om, huru den ena eller
den andra parten skall gifva den andra till känna, att han
påkallar tillämpning af detta aftal (skriftligen och med
bestämdt angifvande af den eller de tvistepunkter, hvilkas
öfverlämnande till skiljenämnd påyrkas. — Skriftligt svar).
I ofvanstående har man utgått från den
förutsättningen, att aftal böra på förhand upprättas mellan
arbetare och arbetsgifvare om anlitande af skiljedomsförfarande.
Ifall ett sådant aftal icke behöfver tillämpas — så mycket
bättre! Om åter tvister uppstå, som ej genom omedelbar
förhandling mellan parterna låta sig biläggas, skall utan
all fråga afgörelsen genom skiljedom högst betydligt
underlättas och påskyndas, om det på förhand slutna
skiljedomsaftalet icke blott innehåller att skiljedom skall äga rum,
utan ock huru skiljenämnd skall organiseras m. m.
Emellertid skulle man hängifva sig åt en illusion, om
man : föreställde sig att det förefinnes någon allmän
benägenhet att på förhand förplikta sig att acceptera
skiljedom; förmodligen är obenägenheten starkast och
allmännast bland arbetsgifvarna. Ännu möter denna princip
hinder, liknande dem som ställa sig i vägen för skiljedom
mellan staterna, som underlåta att därom göra aftal i
förväg, och när tvist utbrutit, ej kunna bekväma sig därtill.
Skall då ett förslag till reglemente för
skiljedomsförfarande kanske blifva gagnlöst? Då anlitande af
skiljedom aftalas först efter det tvist har utbrutit, kommer
naturligtvis allt hvad till verkställigheten hör att först då
bestämmas. Emellertid kan ett reglemente lända till led
ning. Och i betraktande af den allmänt rådande, högst
oklara uppfattningen af skiljedom, kan det vara till gagn
att man från det vanliga, nog lösliga talet om skiljedom i
tvister mellan arbetsgifvare och arbetstagare flyttas öfver på
en fastare mark för eftertanken vid studiet af ett
reglementsförslag, som i ett antal precisa bestämmelser visar, hvad
det är som innefattas i detta ordet: skiljedom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
