Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Sverige och Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDA ÄMNEN 577
europeiska förhållandena som kunde öppna dörren för
andra eventualiteter. Det var en tro, en dogm —
oresonlig, såsom tron, och ensidig, såsom dogmen plägar vara.
Men de skakningar, som träffat det europeiska
statssystemet under de sista fyrtio till femtio åren,
uppenbarade efterhand, i huru hög grad den internationella
politikens faktorer äro rörliga, och huru en förändring i
världsdelens ena väderstreck, från i dag till i morgon,
kan skapa en ny politisk situation för ett land beläget i
det motsatta. Vi trädde småningom ut ur minnenas och
traditionens åskådningssätt, och började blicka ut öfver
nya sakförhållandens vidare horisont.
Så börjada 1848 den preussisk-tyska
eröfringslystnaden blotta sina planer. Man har velat förklara och
urskulda detta begär att förstora sig på bekostnad af en
liten, fredlig granne såsom en desperat utväg att befria
sig från den förödmjukande känslan af Tysklands inre
misère och yttre vanmakt under den höga förbundsdagens
i Frankfurt lumpna herravälde öfver ett halft hundratal
millioner människor. Och man föreställde sig, att
förvärfvandet af en verklig politisk enhet och en mäktig
ställning i Europa skulle återföra tyskarna till den sans
och högsinthet, som äfven en nations, liksom en individs,
verkliga värdighet förutsätter. Men däri har man grundligt
misstagit sig. Nordslesvigarnas fortsatta tyska fångenskap
talar härom med en folkstämmas malmfulla vältalighet.
Tysklands förhållande till Danmark har sålunda, sedan
några årtionden, blifvit vår förnämsta politiska barometer.
Men samtidigt hafva vi lärt att anställa ej mindre lärorika,
och mera löftesrika iakttagelser på ett annat håll,
nämligen i Finlands hufvudstad. Vi hafva ej kunnat undgå att
göra jämförelser mellan förhållandena i söder och i öster.
Finlands åter upplifvade konstitutionella skick på basis af
grundlagar, som en gång voro gemensamma för Finland
och Sverige, befäst genom den nya landtdagsordning, som
tryggar folkrepresentationens periodiska sammanträden har
varit det skådespel, som fullbordat omstämningen af
tänkesätten på denna sidan Botniska viken. Vi känna oss
numera förvissade, att från Rysslands sida ej hafva något
att befara, så länge liberalt-konstitutionella grundsatser
sitta vid styret i Helsingfors och hos kejsaren-storfursten
i S:t Petersburg. Det kan väl ej nekas, att emellanåt
yttranden i en del af den ryska pressen, som af för oss
oförklarliga grunder tyckes med ovilja betrakta Finlands
besvurna separatställning såsom ett unionsland, oroar oss
och väcker farhågor för en omkastning i den politik, som
vi räkna den nuvarande storfursten-kejsaren och hans
företrädare till ovansklig ära. Men vi hafva af Eder
37. — Adolf Hedin. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
