Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Krigens kostnad och »krigets kärna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDA ÄMNEN 581
lighet, då skola vi gärna allvarligt begrunda den försyns
outrannsakliga vägar, som förstått att göra denna
ohyggliglighet till ett oumbärligt medel för uppnåendet af
människornas högsta mål och som däruti i all hemlighet
nedlagt en »kärna», som hvarken Dschingis-kan eller Attila,
hvarken Cesar eller Napoleon haft någon aning om eller
frågat efter. Vi afvakta den bevisningen.
Månne någon vill inlåta sig på bevisningsförsökets
förra del? Vi ha svårt att tro det efter vår samtids egna
erfarenheter, efter det franska kriget i Mexiko och det
tyska kriget i Frankrike. Om båda gäller hvad en engelsk
militär, öfverste Hamley, skref om det senare i bref till
Times 1871, att om den krigföring han varit vittne till
skulle anses enlig med krigets rätt, vi få upphöra att
kalla Tilly, hertigen af Alba och Attila för mänsklighetens
gissel, ty det vore att »förorätta vissa utmärkta samtida».
Och hvad angår den senare frågan, huruvida
människans bästa egenskaper ej ha tillräckligt gynnsam
jordmån i det fredliga arbetet, så är väl tillåtet att spörja,
om missionärens värf, om upptäcktsresandens faror mindre
än krigarens yrke taga mod och själfuppoffring i anspråk.
Nämn oss då en här af hjältar, mera beundransvärd än
de svältande arbetarnas i Lancashire under the Cotton
famine! De dagtingade ej med sin öfvertygelse, de sveko
ej sin tro, när engelska regeringens sympatier och
hemliga understöd voro slafpartiet tillförsäkrade. En motsatt
hållning å arbetarnas sida skulle utan tvifvel ha gifvit
regeringen det ifrigt åtrådda tillfället att annorlunda än
som skedde understödja slafstatsförbundet. John Bright
yttrade den 18 december 1862 i Birmingham: »Allt hvad
penningar och ond vilja förmått, det har försökts, för att
afnödga Lancashires lidande befolkning en förklaring till
förmån för slafveriet. Man har icke kunnat erhålla den.»
Hade månne Runeberg orätt, när han skref sin vackra
dikt Landshöfdingen? Hade Oscar I orätt, när han i
trontalet till stortinget den 10 februari 1845 sade: »Lysets
og Fredens Seier er mindre glimrende, men varigere
end Krigens og fordrer ikke ringere Mod og Selvopofrelse»?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
