Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Fredsfrågor i anledning af kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586 ADOLF HEDIN
den. Frågan formuleras här tills vidare i sin allmännaste
skepnad såsom en fråga om undervattenskrigföringens
förhållande till handelssjöfarten, skydd för handelsfartyg,
internationella aftal härom, äfvensom rörande
skadeståndsplikt och opartisk, rättslig afgörelse af uppkommande tvist
i dylik angelägenhet.
Slutligen, vi kunna ej annat tro än att mången, i
likhet med oss, väntar att någon skall bryta isen för att
säga ut hvad alla måste bära i sitt sinne som en
oöfvervinnelig ängslan. Tiga alla därför att alla rysa vid
hvarje tanke tillbaka på det som händt? Skall dödandet
i massa genom öfverraskning, några ögonblicks verk, i
jämförelse med en strid under något så när vanliga
förhållanden, dödandet af hundratal eller tusental alldeles
värnlösa bedömas blott från den perfektionerade teknikens
synpunkt, och skola alla dess framsteg vara lika många
den mänskliga kulturens segrar? Det är förgäfves man
försöker denna invändning mot sig själf: är det då bättre
att en half dags strid slutar med samma förlust af
människolif, oberäknadt att af de sårade en del bli hjälplösa
krymplingar? Inga resonemang skola någonsin hjälpa
mot den fasa som går ombord tillsammans med
stridsfartygets besättning, när denna vet att kanske skola vi
alla gripas af en osynlig varelse, som drager oss ned i
djupet, där vi dö utan att ha stridt, offra vårt lif utan
kamp mot fienden. Även den som blott tänker på det
han läst om sådana händelser undgår ju ej att rysa.
Det kan gifvas sällsynta, individuella undantagsfall —
men eljest begäres ej af européer detta som en
fosterlandskärlekens fordran, ett prof af mod och tapperhet.
Däremot af kinesisk fatalism kan det måhända begäras, och
hvad japanerna äro mäktiga af genom sin intellektuella
och moraliska konstitution, det har redan beredt fiender
och åskådare öfverraskningar, som gifva anledning att
frukta flera ur ett ännu outgrundligt djup.
Kanske att de »i akademisk frihet utbildade
kasernandar» (Kaserngeister), som det, enligt Schliefs utsago, i
Tyskland efter 1870 började vimla af, skola finna det
vara härligt och förädlande att dränkas af ett litet
undervattensodjur. Men den läran jämte hela dess teori om
kriget som mänsklighetens rätta uppfostrare, som den
mest förädlande, förkunnade de nog under ett tyst
förbehåll att de — Treitschke och andra — ej behöfde
vara med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
