Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skilda ämnen
- Är det folken, som vilja krig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDA ÄMNEN 601
sådant tal. — Ännu försökte några ledamöter att yttra
sig, men »deras röst kväfdes i en storm af ursinnigt skrik»
och vid minattstid voterades krigskrediten med 245 röster
mot 10. Det var krigsförklaringen, men den kom till
stånd utan folkets medverkan och mot dess vilja.
När utskottsordföranden markis de Talhouét några år
därefter afled, sade hans vänner, att ånger och grämelse
förkortat hans dagar. Det har man ej sport om någon
annan bland dem, som med lätt hjärta förde sitt land och
folk i fördärf.
*
Hvarken Tysklands eller Frankrikes folk, eller
Frankrikes regering hade heller någon del i den om våren 1875
öfverhängande krigsfaran, utan den var Bismarcks verk.
Under den växande harmen och förskräckelsen öfver den
snabbhet, hvarmed Frankrike reste sig efter nederlaget,
hade då Bismarcks plan mognat att öfverfalla Frankrike,
för att bringa det till en för all framtid ohjälplig
vanmakt. Det var ett »preventivt» eller »profylaktiskt» krig
(uttrycket är rikskansleren Caprivis i tyska riksdagen den
23 november 1892), som planerades bakom kejsar Vilhelms
rygg af Bismarck och det preussiska militärpartiet.
* ES
*
För några år sedan styrdes Englands utrikes politik
af lord Rosebery, en statsman, hvilken namnkunnighet
torde hufvudsakligen bero af följande tre omständigheter:
att han såsom ledare för det liberala partiet efter
Gladstones tillbakaträdande, vid de allmänna valen till
underhuset 1899 leder sitt parti till ett exempellöst nederlag ;
att när han hållit ett politiskt tal, han oftast nästa gång
måste sudda öfver en god del af hvad han sagt gången förut;
slutligen att hans kapplöpningshästar åt honom vunnit en
berömmelse, som — ett äkta engelskt drag! — utgör ett
väsentligt moment 1 hans politiska rykte. Ett fjärde motiv
stannade i projektets stadium, om än helt nära
verkställighetens. I det tal han höll å Empire Palace Theatre
i Edinburgh den 9 november 1896, det första talet efter
att han måst nedlägga chefskapet för det liberala partiet,
yttrade han, efter en stor massa vältalighet om krigets
fasor: »Jag säger ej, att jag är obenägen att draga svärdet
i en stor och nödvändig sak. Jag har själf, då jag var
minister, tagit på mig risken af ett krig.> — Han gaf
ingen närmare förklaring, men man har gissat att han
höll på att börja krig med Frankrike, som omsider be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Mar 26 01:04:38 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/adhedin2/0611.html
