Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skilda ämnen - Är det folken, som vilja krig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILDA ÄMNEN 609
Cånovas. Ja, det är spanskt för dem, som ej behöfva
stå för cubanernas kulor, eller blifva korsfästa eller
lefvande brända på Filippinerna. Men det är ej visadt, att
det också är spanskt i spanska folkets ögon. Den som
holländarna kalla »Söderns djäfvul», har af historikern
och statsmannen Cånovas firats såsom en »stor konung»
se hans bref-företal till Gaspar Muros bok om prinsessan
Eboli. Om spanska folket en gång kommer att lära
känna Filip II:s historia, skall det ej hylla samma mening.
»Det er en forbandet Hofmod, som regierer uti dette
Land,» säger Leonora i Holbergs komedi; »derfor hedder
Spansk iblandt Fremmede detsamme som Hoffærdig.»
— »sSiig ikke det,» svarar dona Leonora, »at det er
Landets Mode; vi giör vor Nation Uret deruti. Vel er
det sandt, at der findes mange slige Folk i Spanien, men
derfor maa man ikke giöre det til den hele Nations
Characteer> Detta tör vara sannare, än Caånovas del
Castillos skryt om Spaniens rätt och Spaniens ära, om
den sista slanten och den siste soldaten.
3 *
&
Vi skola ej låta inbilla oss, att Greklands folk nödgat
kung Georg till kriget mot Turkiet.
När den grekiska kammaren sammanträdde den 24
oktober 1896, hade Kretafrågan — gammal som
Cubafrågan och äfven eljest denna i mycket lik — inträdt i ett nytt
skede af mord och brand, börjande med turkarnas
massaker på de kristna i Kreta den 12 maj. Folkopinionen
i Grekland var naturligtvis upprörd, och man sade många
onda ord om regeringens oförmåga att besegra
stormakternas likgiltighet. Likväl, vid kammarens talmansval
segrade regeringen, en af hennes anhängare valdes. När
oppositionen gång på gång begärde framläggande af den
diplomatiska korrespondensen angående Kreta, stödde
majoriteten regeringens vägran. När oppositionen angrep
regeringen därför att hon ej i sitt förslag till krigsbudget
tagit hänsyn till möjligen stundande faror, så fick hon
med 115 röster mot 29 ett förtroendevotum.
Men hvad hände? Den storhelleniska, krigsfnysande
oppositionen, som tappat i voteringen, den segrade i alla
fall, och hur gick det till? Genom kung Georgs personliga,
författningsstridiga ingripande. Han hade nyss
återkommit från en resa i Europa, hvarunder han — så försäkra
de bäst underrättade — på intet håll fått några löften
om hjälp, på alla håll de allvarsammaste varningar. Han
måtte emellertid hafva föreställt sig, att om han störtade
landet i olycka, hans förnäma släktingar ej skulle kunna
39. — Adolf Hedin. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
