Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korta historier - I Midsommarlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I MIDSOMMARLANDET.
Solen stod redan åt västerhimlen.
— Kom far, sade den lille gossen, vill du följa
mig och visa mig det där landet du så mycket
talat om, är det långt dit ännu? O, så stora dessa
träd äro — men vad jag är trött, få vi inte vila oss
snart?
— Inte ännu, barn, svarade mannen trött, han
hade nyss begravt sin älskade och sorgen brände i
bröstet, solen brände huvudet och den heta marken
fötterna. — Snart, snart ska vi sätta oss vid den
stora, svala källan och så gå in i skogen och sova
där mamma och jag sov förr en gång.
— Var mamma rädd för skogen? flämtade den
lille. Hans ljusa hår var bara en gloria av burrigt
lin, vått av svett som av ett somarregn.
Mannen kände ett litet mörker i själen när han
svarade: ja, Erik, mamma var rädd för skogen,
men du skall aldrig bli rädd. Jämt, när det kommer
ont in i bröstet skall du fly till skogen, där är ej
så mycken synd.
— Är det bättre änglar i skogen än i staden, far?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>