Project Runeberg has published the following works by this author:
av Lars Aronsson i oktober 2002
Dan Anderssons dikter var bland det första som Projekt Runeberg offentliggjorde på nätet. Exakt när detta gjordes är oklart, arbetet verkar ha påbörjats i april 1993, inget har rörts efter februari 1996. Som förlaga har använts en pocketutgåva av Samlade dikter som Wahlström & Widstrand utgav 1989, ISBN 91-46-14774-8. Den består av fem delar, vars överskrifter har gett namn åt de elektroniska utgåvorna från Projekt Runeberg, enligt nedan. Pocketutgåvan innehåller inga källkritiska eller redaktionella kommentarer. För vissa akademiska syften är detta ett olämpligt val av förlaga. Det var dock först några år senare som detta stod klart för redaktionen. Med den insikten borde vi kanske någon gång göra om digitaliseringen utifrån lämpligare förlagor och i så fall med vår nuvarande faksimilteknik. Tills vidare har detta fått bero, eftersom det känts mer angeläget att utöka våra samlingar med fler författare och verk.
I februari och mars 2014 har vi digitaliserat följande i faksimil:
av Lena Marklund
Dan Andersson föddes 1888, var uppvuxen i ett skolhus i Dalarnas finnbygder, Skattlösberg. Hans far hette Adolf Andersson och var folkskollärare i Skattlösberg. Hans mor hette Augusta Scharp arbetade en tid som småskollärarinna.
Dan hade 5 syskon. Hans släkt var ur ett finskt ursprung. Hemmet var fattigt, men det som mest förmörkade sonens ungdom var hans oförmåga att dela föräldrarnas gudsfruktan. Hans känsliga och labila lynne, ett modersarv, gjorde det särskilt svårt att acceptera faderns stränga och stela idealism.
I juni 1918 gifte sig Dan med Olga Turesson, småskollärarinna. De fick en dotter som hette Monika. Hon föddes efter Dans död. Hustrun Olga var då i sjätte månaden.
Dan hade lätt för språk, han var självlärd. Dan hade arbetat som kolare, spelman, journalist , artikelförfattare , lärare och till slut som ombudsman innan han på tiotalet gav ut några samlingar dikter och berättelser ex kolarhistorier, kolvaktarens visor och svarta ballader. I dessa tre samlingar finns de visor som gjort honom legendarisk. Genom allt vad Dan skrivit går detta sus ifrån skogsvidderna men också ett tungt grubbel över livets mening.
1906 började han publicera dikter i tidningar och av breven framgår att han skrev social indignationsdikt.
I april 1902 sände Dans fader honom till Amerika, han var då 14 år gammal. Resan dit och vistelsen där ca.åtta månader blev en av de grundläggande upplevelserna i Dans levnad. Det satte djupa spår i hans utveckling, diktning och det gav stoff till den postuma berättarsamlingen "chi-mo-ka-ma". Dan gjorde också en flitig insats i nykterhets- och folkbildningsarbetet.
Här under vaknade planerna på författarskapet på allvar. 1914 kom kolarhistorier, hans debutbok, temat är det solidariska kamratskapet, Axplock ur kolarhistorier.....
"På tal om grymhet så var de ena riktiga djurplågare också , en del finnar. Det var en i Grusbärget som fångade ett par vargungar, men när han inte kunde komma åt varghonan, på vis och villkor stack han ut ögonen på ungarna och fick dem på det sättet att pipa och gnälla. Då kom till sist vargmor själv fram, så han fick skjuta henne.
Den själsdödande tillvaron i kolarkojan gör honom mottaglig för ockulta upplevelser. Blandning av mystik och naturlism skapar en säregen stämmning det förmedlas till läsarna på ett smidigt men kraftigt språk.
I nästa bok:
Kolvaktarens visor 1915. Avspeglar författarens kamp att lösa
livsproblemen och handlar om ensamma, olyckliga människor och
deras paradoxala kärlek till livet. Dan prövade här med framgång
en ny stil och vill efter Jack Londons föredöme skildra livet som
ett biologiskt faktum "hänsynslöst, kallt, hårt och glänsande".
Dikterna i Kolvaktarens visor, de flest tillkomna 1913, rör sig
med samma motiv som de första prosa-berättelserna. En del är
efterklang och falskt patos(stark känsla). Stämningen bärs i hög
grad upp av de fantasieggande naturbilderna, i vilka den bistra
vinternatten beslöjats med romantiska attribut. Konstformen i
Kolvaktarens visor - har liksom i Dans lyriska diktning överhuvud
- ett utpräglat musikaliskt anslag, vilket lockat tonsättare som
Scholander,
Turesson och
Gunde Johansson.
I juli 1917 tillträdde Dan en befattning som journalist på tidningen Ny Tid i Göteborg. Den tiden blev inte så långvarig. Novellsamlingen "Det kallas vidskepelse" 1916, vars titel härstammar från Bergius, är en uppgörelse med skaldens gamla idel. Dan ställer de fattiga och smutsiga skogsbornas primitiva mystik. Denna estetiska individualism motsvaras rent stilistiskt av expressionism. Dan arbetar nu gärna med visioner i stället för observationer. "Svarta ballader" 1917 bär också vittnesbörd om Dans nya orientering från det konkreta till det metafysiska. Exempel ur Svarta Ballader 1917. "Omkring Tiggarna från Luossa". Omkring tiggarn från Luossa satt allt folket i en ring, och vid lägerelden hörde de hans sång. Och om bettlare och vägman och om underbara ting, och om sin längtan sjöng hand hela natten lång"
Han skrev visserligen fortfarande "vildmarkspoesi", men sysslade mest med trasiga och ensamma människor, vars tappra livskamp i en grym värld gav honom ett acceptabelt svar på de metafysiska spörsmålen. Föredömen hade han hos Dostojevskiij men mest hos Kipling, vars På sju hav han virtuost översatte 1918, Denna inspirerade inte bara till ämnesvalet utan har också utövat en direkt formell påverkan. Diktsamlingens titel anger, att Dan nu lämnat den enkla visan för den konstmässiga balladen. Den konstnärliga temperaturen har stegrats. Dan utnyttja alla tänkbara effekter för att uttrycka det outsägbara. Med typografiska finesser, exotiska inslag (finska ortsnamn), hyperromantiska ordkombination ("det dunklaste dunkla") och musikaliska klanger suger han musten ur sina motiv. Ett typiskt exempel är En spelmans jordafärd, som ger illusion av brusande orkestermusik med sin kontra-punktiska uppbyggnad, genom rytmen och de konstfulla inrimmen. Det djupast karakteristiska för Svarta ballader är dock den självuppgörelse, som skalden genomför i dikt efter dikt. Han försöker här liksom i de många vackra efterlämnade dikterna befria sig från den hårda gudsuppfattning, som bara kände alternativen synd och nåd, men han tvingas ständigt dra på sig botgörarkåpan. Brottningen med de personliga problemen dominerar även de självbiografiska berättelserna "De tre hemlösa" 1918 och "David Ramms arv" 1919, som utgör en betydelsefull förbindelselänk mellan Strindbergs Tjänstekvinnans son 1920 och 30-talens självbiografiska romaner. De tre hemlösa berättar om hur David Ramm frigör sig från sin faders gud. Skildringen ges med en skakande kraft och formella behärskning, som gör boken till ett av våra klassiska prosaverk. David Ramms arv är mer förvirrad och avspeglar direkt Dans egen aktuella situation men bjuder på enskilda högstående partier. Romanerna Vägen, en våldsam protest mot kritiken över David Ramms arv, samt Arbetsdagen som handlar om konstnärsvännerna i Stockholm , blev bara fragment men vittnar om att Dan under sin sista tid nått fram till en konstnärlig förnyelse, en antinaturalism. Än klarare framgår detta av de sista dikterna, där formen komprimerats, troligen under påverkan av Vilhelm Ekelund. Botgörarattityden finns kvar, men även något nytt skönjes, som bekräftar Bertil Lauritzens förmodan att Nya testamentets kärlekslära visat en väg ut ur barndomens skräcksyner.
"Som liten drömde jag ordlöst ve om namnlösa ting, säg det ondan ske, det som icke har slut eller hopp. Det skälvde, borrade, slipade ben och välträde berg av formlös sten över skälvande gossekropp".
September 1920 dog Dan på ett hotell Hellman i Stockholm. Pga
att man hade rökt med cyanväte mot ohyra och de inte hade
vädrat ordentligt. Händelsen blev en sensation och Dan fick genom
sin tragiska död en publicitet som under livstiden aldrig hade
kommit honom till del.
Find other Nordic Authors named Andersson,
others born in 1888
or deceased in 1920.
Look for more information in
Det Kgl. Bibliotek,
Google (search,
book search),
Hathi Trust,
Internet Archive,
Kansalliskirjasto (catalog,
digi,
metadata),
Kungl. biblioteket (Libris,
tidningar),
Nasjonalbiblioteket (aviser,
bøker,
Oria,
tidsskrifter),
Project Gutenberg,
Yahoo.