Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korta historier - Försoning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(3
Frågan framställdes med ett överspänt, onaturligt
lugn som kom hustrun att rycka till, men hon
varken bleknade eller rodnade utan såg honom rakt
in i ögonen,
— Ingen — varför frågar du? Vi väntar väl
ingen?
— Nej, jag bara kom på den där tanken — jag
skulle någonting säga — jag ringde till din mor
från restaurangen.
=EJäså = jala — det var ju snällt väv deji—
vill du ha teet mycket starkt?
— Var är Märta? frågade han i stället för att
svara.
— Hon sover väl — klockan är ju över tio, vet jag.
— Det var — bra. Din mor påstod att du inte var
där fredag — jag tyckte att du — —
— Men Herman, då! Vad går det åt dej? Du ser
ju ut som du tänkte svimma på fläcken! Men när
hon sade detta blev hon själv blek. Mannen reste
sig långsamt, tog sin tekopp och satte sig i en stol
i ett hörn, där skuggorna till en del skyddade hans
ansikte från att avläsas.
— Varför sade din mor detta...
— Då ljög hon — jag menar hon missuppfattade
... Så flammade hon till. — Du är
svartsjuk!-ropade hon plötsligt hårt. Du spionerar, du ringer
till min mor bara för att utröna — —
Hon tvärtystnade, ty hon insåg att hon sagt en
dumhet, fältet var nästan förlorat, hon hade slungat
ut ordet svartsjuka innan hon hade anledning, och
detta kom henne att rodna häftigt. Han såg noga
på henne. Ett egendomligt lugn intog honom. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
