Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korta historier - Två medicinmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ MEDICINMÄN.
Han bodde i en jordkula norr om tre höga berg
och i en djup, långsträckt och flatbottnad dal där
solljuset glödde nästan tropiskt och den praktfulla
flädern och benveden flammade snövita i
blomningstiden. Det fanns stora vilda rosor kring hans stuga
och allting var så vilt där och så yppigt i sin
vildhet, lingonen och hallonen voro jättestora och små
buskar med grant svartröda bär växte där,
hundlokan nådde en höjd av ända till tre meter och
vägtistelns taggar blevo tumslånga. Och regnen voro
aldrig kalla och vinden aldrig hård, ty de tre stora
bergen skyddade mot norr.
Det var om sommaren. Om vintern låg
jordkojan skyddad för den klösande och bitande vinden
nordifrån och snöstormen gick över i töväder när
den passerade den milslånga skogssjön Rokkolam
och Källmyren. Då höll Janken sig mest inomhus,
när han inte vintermetade eller spårade älg
olovligt, eller när han ej befann sig på skidorna med
ränseln på ryggen på väg till eller från
handelsboden.
Han var en medicinman av den gamla spöklika
sorten, han samlade kyrkogårdsben och gravlera,
skallar och annat roligt, men han hade det
alltsammans i ett skåp och visade det aldrig eller högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
