Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korta historier - Lazarus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EAZARUS:
Han bar öknamnet Lazarus. Jag minns honom
sedan jag var barn, han hade långt svart hår på
den tiden. Det grånade redan, man kan inte alltid
vara ung, brukade han säga, det tar på krafterna
att vara präst utan pastorat, att vara hemlös och
utan vänner och ständigt driva kring vägarna.
Sedan jag blev äldre, såg jag honom ofta och blev
mycket god vän med honom. Jag fann att han gjort
några snedsprång som ung vikarie, att han
upprepade gånger haft delirium tremens och att han
varit gift och var skild. Nu gick han omkring och
sjöng visor till gitarr för bönderna. Han bar sina
ägodelar i en gammal trasig nattsäck och visade
dem ofta för mig. Det var ett gammalt slitet band
med Plotinos enneader som han syntes mycket rädd
om, en gammal psalmbok i skinnband och en flottig
kortlek, med vilken han brukade lägga patience i
ensamheten. Några påstodo, att hans patience
närmare bestämt kunde angivas som »tjugoett och
»bank med katt», men därpå fick jag aldrig något
bevis förrän sista gången jag såg honom, som jag
strax skall berätta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
