- Project Runeberg -  Posthuma noveller /
320

(1922) [MARC] Author: Dan Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chi-mo-ka-ma - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

320

yngre pojkarna, som det i alla fall ä en sorts stil på,
det har jag sitt prov på. Jag såg det nu och det i en
så pass civiliserad håla som Mac Gregor är, ni vet.
Järnvägen går ju förbi, och hotell och post och
bank har dom, nåja, det där vet ni, och ett stycke
ifrån bor några dussin röda kvar, i all sin uselhet,
och nu har dom lärt sej göra äktenskapsbrott lika
bra som vita, och det är en del som inte tål det där
riktigt, well, nu hade gamle Billi Torsdag gett bort
sin dotter Karolina — dom är kristna allihop
indianerna — och så vart mågen, han hette Stord,
förbannad på Karolina, för han hade kommit
underfund med att hon tuggade tobak, och när han sade
till henne det var hon inte riktigt nykter, utan
spottade litet oförsiktigt omkring sej, så att det träffade
Stord på hakan, och då — ja, först slog han henne
och sedan gick han och gav gubben igen henne,
och alltihop hade gått bra om han inte hade gjort
det en röd inte hade gjort, han söp sej full och
våldtog henne, och det var ju i och för sej ingenting
att bråka om, men han var en vit man. Sedan han
på det viset pressat allt nöje ur henne han kunde få,
gick han och slog sej i lag med en halvblodskvinna
nere i Gregor, en sån där som lägger sej till med
vem som helst bara hon får brännvin och tobak, och
nu hade hans frånskilda hustru en annan älskare,
som liksom fått stå på sidan litet förut, och då hände
det här, som jag såg med mina öppna ögon och
som är så sant som att daggen faller.

Den där älskaren smög ett långt tag omkring
sågen vid Mac Gregor, och vi sågo honom i flera
dagar. Ibland var jag i sällskap med Stord, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 15:38:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adposthuma/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free