Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chi-mo-ka-ma - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
nom om han ville att jag skulle strypa den där Chel
innan dom hann till fängelset men, men han bara
tittade på mej och sade »ca-o-in»", med sin mjuka
röst. Han såg så nöjd ut, att inte ens Chel kunde
se nöjdare ut.
— Och hur vart det med Linnie? frågade jag,
när Frederick för ett ögonblick hämtade andan för
att tända en pipa, under det Collie och Simmons
började spela kort med en tom sillkagge som bord.
— Hon sa heller inte ett ljud, men dom häktade
visst henne också sedan. Det var ett as, ett riktigt
fullfjädrat as. Jag har allt prövat dom, ska ni tro,
så jag vet vad dom går för. Nog gick det an att
ha dom ett tag, men i längden så tröttnar en på
dom. Aldrig visar dom vad dom tänker, och
aldrig tänker dom nånting heller, för resten.
Som den jag hadde! När hon tjurade eller inte
tjurade, det var lika bra, för hon var ungefär
så tyst som en hösäck. När dom blir gamla
käringar snattrar dom som höns, men bara en vit
kommer i närheten börjar dom tjura igen, dom med,
Nej, det är ingenting att ha.
Jag var med på Hinkleybranden, fortsatte han i
stor självbeundran, jag var med när vi tog de sista
bävrarna ur Minnesotas alla skogar, jag var med
och stakade linjen när dom mätte opp
regeringsjorden mellan White Sana River till White Loon Lake
och jag har trampat genom Södern bara för att titta
efter hur dom sköter sej där. Ett handtag här och
ett där har jag nog gjort, förstås, men för de mesta
hinner en just inte med så mycke om en ska ar-
+ = icke alls.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
