Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Levnadsteckning och karaktäristik av Bengt Lidforss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den absoluta fördomsfriheten
Om man med några få ord skulle vilja ange vad som i
främsta rummet utmärkte Axel Danielsson som social tänkare, så
vore det måhända detta, att det i hela hans väsen ej fanns en
enda konservativ blodsdroppe, men däremot ett levande
intresse för allt bärkraftigt och äkta i vår kultur, och att detta
kulturintresse på avgörande punkter möttes av en okuvlig
rättskänsla. Det var denna rättskänsla, som i första hand gjorde
honom till socialist; men en av grundvalarna för hans
socialistiska livsåskådning var även den fasta övertygelsen, att all
klasskultur bär inom sig fröet till sin egen undergång och att
vår moderna kultur endast kan räddas, för så vitt den upphör
att vara klasskultur och blir en hela folkets egendom.
När jag nyss yttrade att det i Axel Danielssons väsen ej
fanns en enda konservativ blodsdroppe, så menar jag därmed
icke blott att allt konventionellt var honom djupt förhatligt,
utan också att det i hela vida världen, den andliga som den
synliga, ej fanns någon punkt, där hans prövande tanke gjorde
halt och sträckte vapen, därför att andra gjort detta, när det
hunnit dit. Men när han prövat och funnit ett livsvärde vara
äkta, då lät han alla antikonventionella pedanterier fara och
tog utan krus av hatten för vad han fann vara värt aktning.
Därför skydde han icke att öppet bekänna sig vara patriot,
fast han väl visste att detta ord i många hederliga
socialdemokraters öron har samma hemska klang som ordet socialist
för en rättskaffens kälkborgare. Han kände väl bättre än de
flesta att socialdemokratin endast som internationell makt kan
förverkliga sina önskningsmål, och att den därför alltid måste
vara internationell; men han visste också, att de olika
nationerna äro till arten skilda väsen som frambringa olikartade
kulturer av samma naturnödvändighet som driver lönnen att
alstra andra blommor än äppelträdet. Därför var den
jämnstrukna kosmopolitismen, som drömmer om homogen,
volapyk-talande bastardmassa, honom djupt antipatisk; han fordrade
tvärtom i den samfällda kulturens eget intresse att varje folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
