Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Missförhållandena ha sin grund varken i människornas
skilj-aktliga personliga beskaffenhet eller i del personliga användandet
av produktionsmedlen, utan i dessas fördelning».
Här börja de betänkligaste kapitlen i Svenssons bok.
Naturligtvis är det riktigt, att de enskilda personernas egenskaper
ingenting inverka på den ekonomiska utvecklingen. Men så
mycket mer grundfalsk är slutsatsens andra del. 1 själva verket
är denna alldeles barock och leder författaren till en rent
reaktionär samhällsreform.
Det skulle icke vara det personliga användandet av
produktionsmedlen, utan dessas fördelning, som alstrade massarmodet
och övriga sociala missförhållanden! Jo, just raka motsatsen
till Svenssons teori, är sanningen. Produktionsmedlens
»fördelning», varmed S. menar deras tendens att alltmera koncentrera
sig, är icke i sig själv något ont. Ar det kanske ett ont, att en
arbetsgren övergår från hantverk till industri, vari i o arbetare
producera lika mycket som förut 100? Det må vara ett relativt
ont, i det genom produktionsmedlens koncentrering en mängd
hantverkare och mindre producenter ruineras. Men absolut taget
är det alltid en människans seger över naturen, då arbetets
produktivitet stegras genom en bättre genomförd organisation
av arbetet, genom teknikens framsteg och produktionsmedlens
koncentration. Telet ligger just i den personliga rätten att besitta
dessa jättelika arbetsverktyg och tillägna sig det härigenom
mera produktiv-vordna arbetets avkastning. Detta borde inses
av en var, och att Svensson kan förfäkta en rakt motsatt
mening förvånar mig.
Förvåningen upphör dock, när man läst boken till slut och
intrycken hunnit ordna sig. När helst man skall fälla dom över
en författare, bör man aldrig betrakta honom som blott och
bart en individ utan som representant för en viss tid och en
viss klass. Det är bekant, att människornas tänke- och
åskådningssätt förändras med samhällets utveckling och att de äro
olika hos olika samhällsklasser. Det är de materiella produk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
