Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stort, förmår den mycket i smått. Och även om den icke
mäktar pressa upp arbetslönen, så kan den för vissa tider hindra
vinstbegäret att pressa ned den. Det medel den har att begagna
för denna sin uppgift heter organisation, vilken i sin
verksammaste form kallas arbetsinställelse. Och åter en gång är sålunda
dennas berättigande uppvisad.
Ja, även då strejken, såsom ofta är fallet, slutar med ett
förkrossande nederlag för arbetaren, är den nyttig, ty då slungar
den de besegrade strejkande direkt i socialismens armar.
Därtill kommer den härvidlag avgörande omständigheten, att strejken
mången gång är ett nödvändigt ont, som tvingar arbetaren till
eftertanke, där den blotta agitationen visat sig fruktlös. Och
det kan i allmänhet utan överdrift sägas, att den moraliska
vinsten av de täta arbetsinställelserna på nya platser, är
mångdubbelt värdefullare än den ekonomiska, som ofta vid en
rationell beräkning reducerar sig till förlust.
Härmed hava vi nu sett den viktiga frågan runt om, så att
säga, och skola vi i det följande rycka den in på livet.
Arbetets genomsnittslön i det kapitalistiska samhället
bestämmes icke godtyckligt av den enskilde kapitalisten, icke heller,
såsom de flesta tro, av konkurrensen mellan arbetarna. Båda
dessa omständigheter utöva inflytande på arbetslönens storlek
och kunna i särskilda fall höja eller sänka den. Men själva
genomsnittslönen d. v. s. arbetskraftens värde i medeltal
bestämmes av arbetsklassens ställning som undertryckt och
behärskad klass. Genom en lång följd av händelser blevo arbetaren
och produktionsmedlen åtskilda. En tertius interveniens d. ä. en
mellankommande tredje, som vi kalla kapitalist, trängde sig
emellan producenten och hans verktyg och blev genom sin
äganderätt till det senare den förres herre. Den verklige
producenten blev slav och nödgad att som sådan uppträda på
arbetsmarknaden. Där betalas icke värdet av hans arbete, utan blott
värdet av hans arbetskraft d. v. s. värdet av de allra
nödvändigaste livsmedlen. En arbetare frambringar t. ex. under en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
