Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på hans teori. Samhället är icke något frivilligt kontrakt, icke
ens ett påtvunget, utan en organism, stadd i ständig utveckling
och genomgående sina nödvändiga faser. En vetenskaplig och
rationell samhällsreformator utforskar lagarna för denna
utveckling och härleder därur sina reformförslag, griper dem ej
godtyckligt ur sitt rättsmedvetandes djup för att lika
godtyckligt passa in dem i samhället. Den som gör det senare blir
snart gäckad, ty samhället frågar i sin marsch genom historien
icke det ringaste efter eviga människorättigheter. Det pekar
tvärtom ständigt med sitt finger orubbligt framåt längs en
bestämd bana vid vars slut människans rättigheter återfinnes som
mål i stället för utgångspunkt-
Den franska nationalförsamlingen uppställde »människans
rättigheter»? Hundra år ha sedan förflutit. Var finnes nu
»människans rättigheter»? Ah, de finnas i gott behåll kvar där de
voro för hundra år sedan — på papperet.
Längre kommo de aldrig, ty samhället stannar ej för att
lyssna till förklaringar, även om de äro aldrig så högljudda och
hänförande. Det franska samhället hade vid den stora
revolutionens början slutat en av sina faser. Teodalismen låg då i
dödsryckningarna och behövde blott en stöt av sansculottens pik
för att draga sin sista suck — ty dess tid var ute. På dess
grav blomstrade snart mitt under revolutionens skräckbilder ett
nytt samhälle, som dock icke var de eviga
människorättig-heternas utan det gamla i nytt utvecklingsskede. Sugande sin
första styrka ur själva revolutionen reste ikapitalet sitt huvud
och blev den borgerliga ordningens moderinstitution, det allt
uppbärande skelettet, som skulle komma att ge form och innehåll
åt ett helt århundrades utveckling. Borgarklassen gjorde sin stora
entré i historien, steg genom det kapitalistiska produktionssättet
upp till social makt och — människans rättigheter gingo åt fanders.
En av dessa rättigheter bar namnet egendomsrätt. Dennes
okränkbarhetsdogm var kardinalpunkten i borgarklassens
förklaring av människans rättigheter. Redan i revolutionens början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
