Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fadern (springer upp):
Vad menar du med det? Är det på mig
du syftar med det där, så vill jag be dig
att förr’n du spottar på din egen far,
först ge mig tid förklara en hop saker,
som skett se’n du var hemma sist.
Att jag ej sade nej, när unga herr patron,
som lön för tjugoårigt slaveri
i faderns tjänst, och skicklighet och nit
och tanke, törs jag säga, framför andra,
bjöd mig den förmansplats jag nu bekläder
— var det ett brott? Så ser det likväl ut.
Alltse’n jag lade av min arbetströja
och icke längre går så böjd som förr
och har en skjorta, som är ren och stärkt,
och byxor utan hål och trasor bak,
så blir jag nästan ansedd som en skurk,
som en förrädare, en såld till fan,
och gamla vänner och kamrater sky
mitt sällskap som jag hade spetälska.
Vad har jag gjort? Vad är mitt svåra brott?
Du, Mårten, borde sist av alla strö
med av>ikt salt i såren, ty för dig,
för din skull var det, som jag tog emot
en post, som skulle ge mig icke blott
en större kaka, men jämväl ovilja
och hat och misstro och förbannelse
från dem jag fordom tillhört och ännu
ej har förrått, ej heller vill förråda,
fast man lär viska så . . .
Sonen (avbryter):
Var det för min skull?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
