Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tadern (bittert skrattande):
Kanske det överraskar dig att höra?
Du är ej mycket minnesgod . . .
Sonen :
Åh jo,
jag mins och erkänner min stora skuld
till dig och mor, men när jag hör dig säga,
att du för min skull lånte dig till verktyg
åt honom, åt patronens stora plan,
att det är mig, du tänkt på, när du trätt
i stället för en ann’, som kördes bort,
emedan han ej dugde till ett värv,
som jag kan ana . . .
Tadern;
Nu igen det där!
Vad tror du då? Hör, Mårten, på din far,
som aldrig haft ett annat levnadsmål
än kunna hjälpa dig till bättre lott
och mindre tunga än din far och mor i
och dina förfäder. Det var min tanke,
alltse’n det blev mig klart, du ägde kraft
av annat slag än armens, att du skulle
högt upp om oss och dra oss med ett stycke.
Du vet, hur mycket det har kostat mig,
den simple arbetarn, så illa lönad själv,
att hålla dig i skolan utan hjälp
av någon. Alla människor ha skrattat
åt slavens själuppoffrande fåfänga
att snålas för att köpa sonen fri.
Men jag höll ut. Jag ville ha dig upp.
Jag visste att du hade kallelsen
och harmades så bittert, när jag såg,
hur folk, som hade råd och borde känt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>