Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kanhända, om vi finge talas vid,
förr’n stormen bryter lös . . . nu springer hon . .
Morfar:
Låt henne springa!
Mårten:
. . . som en uppskrämd hind
till skogen för att gömma sig och darra.
Morfar:
Hur grymt man dock kan bli besviken!
Är detta Mårten, som jag tryckte nyss
intill mitt bröst såsom min äkta son
och som jag trodde skulle ränna an
med eldigt mod vid första stridssignal?
Nej, det är blott en ömklig kärlekspilt,
som när man räcker honom törnekransen
ber gråtande om en av löv och blommor.
Ja, far din hade rätt, du var hans son!
Nu går jag in och stänger till min dörr,
vars tröskel du ej mera slipper över,
se’n jag har lärt förakta dig.
Mårten (stiger upp):
Jag går.
Morfar:
Vart går du då? Igenom äreporten
av löv och blommor?
Mårten:
Nej, jag går att vrida
kring pannan höga kallets törnekrans
och tolka edert lidande och hat
i ord, i tankar, som ej ni förmådde,
i väldigt, flammande, förbittrat tal,
som våra tusenden skall samla hop
och göra en enda jätte av oss alla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
