Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var sant, i dag blir det möte i klubben! Nej, då ha vi icke
råd att dåsa bort någon tid . . .
Han var tvättad och klädd i en handvändning. De drucko
kaffe och gnabbades och läste avisen. Om man icke vetat att
de voro gifta, kunde man trott att det var mor och son.
Deras sätt att läsa avisen var egendomligt. Det var hon
som läste, under det han drack och uppmärksamt hörde på.
Ännu egendomligare var det, att hon blott flyktigt ögnade
genom notisavdelningen, varefter hon satte på sig sina
glasögon och tog till med ledarna, interfolierande med kritik och
belysning, ty Maja hade märkvärdiga vyer, som gingo vida
utöver de radikala bladskribenternas. För sin man var hon
icke blott hjälpmadamen, som lagade hans mat och bidrog till
veckoinkomsten, utan hon tänkte och talade för honom, som
om han varit ett barn, ett vetgirigt och självmedvetet men
ändå ödmjukt barn.
Efter frukosten satte de sig vid maskinerna och sydde i
kapp, bägge ansträngande sig att tjäna in på förhand de par
timmar, som mötet i klubben skulle kosta.
— Inte så häfiigt, Maja! Du hinner nog ändå.
Men Maja hade sitt bestämda antal västar att leverera hos
mästaren på lördag och gav sig icke tid att tänka på sina
lungor. Understundom stannade dock bägge sina hjul, han
stoppade sin pipa och hon kryade upp sig med ett spetsglas
konjak. Vad då än samtalet föll på, var det alltid hon, som
hade mest att säga. Under dessa stunder var det Maja
utvecklade för sin man dessa idéer, som gjorde henne så populär
i klubben, iklädda denna bittra, snäva form, som lät deras
rikhet framträda så skarpt, liksom trånga kläder på en yppig
kropp. Maja var sarkastisk och stickande, och ögonen sköto
blickar som sylar, men under den kalla skärpan brann det av
liv och värme.
När kvällen kom, stego de upp, klädde sig och gingo till
klubben, arm i arm, i förtroligt samspråk, långsamt för Majas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
