Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nåde i det plebejiska ropet: »billig jord åt folket!» Vi
skaffade oss tvärtom tillträde till den bästa och dyrbaraste jorden.
Doktor Jansson satt länge tyst. Till slut yttrade han:
— Ännu har jag en fråga att göra. Hur gick det mzd
friheten i ert samhälle? Det var för oss agitatorer i nittonde
seklet den svåraste stötestenen. Man svarade oss alltid, att
socialismen var i och för sig mycket bra, men tyvärr
ogenomförbar, emedan den första betingelsen för socialt liv vore
den individuella friheten, som icke skulle kunna bevaras i en
socialistisk stat. Särskilt skulle friheten i val av yrke
nödvändigtvis upphöra, då staten, för att kunna leda produktionen,
måste bestämma, hur många skräddare, skomakare o. s. v. som
behövdes. Människans självbestämningsrätt måste alltså
försvinna och staten bliva en allom bjudande suverän. Gingo
dessa borgerliga profetior i uppfyllelse?
— Vi ha absolut ingen stat i denna mening. Vi ha
visserligen en offentlig makt, representerad av folkbeväpningen, men
till vad ändamål skulle »staten» begagna denna för att
inskränka medborgarnas frihet, och huru skulle detta vara
möjligt? Staten är för övrigt ingenting annat än en samling
funktionärer, som väljas på vissa år. I ett samhälle, där inga
klasser bekriga varandra, behövs ingen regering efter det
gamla begreppet. Och hur skulle hon kunna tålas, när hon
icke längre har någon uppgift?
— Och dock, anmärkte doktorn leende, hur mången
spetsborgare lät ej narra sig att frukta socialdemokratin av den
gamla fabeln om skomakarens besvärligheter i framtidsstaten.
Man frågade agitatorn, icke hur vi ville inpassa
lokomotivföraren eller postbiträdet eller telefonarbetaren eller
fabriksarbetaren i allmänhet i den socialistiska staten, ty dessa
arbetsgrenar voro redan lagda under statens ledning och sköttes
förträffligt eller kunde i vilket ögonblick som helst bliva
socialiserade, utan man frågade alltid: vad vill ni göra av
skomakaren och skräddaren, hur vill ni förvandla deras pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
