Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilken förberedde kristendomen mer än Johannes Döparen,
hade aristokratisk härkomst. De nya moralbegreppen kommo
från förnäma tänkare och konungars och kejsares gunstlingar
såsom protester mot jordens orättfärdigheter. Man hade ännu
ej lärt sig säga samhällets.
Agget till härskaren var den missnöjde slavens känsla. Men
det är oriktigt av Nietzsche att göra henne till
underklasskänslan par préférence. Hos Frankrikes folk hade 1789 agget
utvecklat sig till hat, och hatet är lika aristokratiskt som
föraktet; därjämte är det revolutionärt. Undersöker man i våra
dagar närmare arbetarklassernas hat till de rike, skall man finna
en ytterligare evolution. Hatet har blivit mera abstrakt.
Arbetaren, som tänker, hatar icke den eller den enskilde
arbetsgivaren, utan det rådande egendomssystemet. Guillotinkärran,
som var ett så karaktäristiskt attribut till den borgerliga
revolutionen i Frankrike, skall därför näppeligen komma i bruk
under något skede av den förestående sociala revolutionen.
Det är på filologisk (språkvetenskaplig) väg snarare än på
historisk Nietzsche vinner sina nya sedlighetsbegrepp. Han
förbiser eller vet ej av de moraliska känslornas utveckling även
hos massan. Därav hans förakt för de »socialistiska tölparna»
och deras verksamhet. Dessa kunna taga föraktet med stort
jämnmod, ty de ha bakom sig vetenskapsmän av högre rang
än han. Den som inte så sent som på 80-talet förstod, att
socialismen är den behärskande rörelsen i vår tids kultur, kan
ej ge upphov till annat än övergående strömningar på tingens
yta.
För övrigt kan det om hela övermänniskomoralen i
Zara-thustra sägas, att den antingen utgöres av paradoxer eller av
gamla lärdomar klädda i en paradoxal form. Men när den
underlige mannen säger: »Få veta det: men man måste äga
alla dygder för att kunna sova gott. Skall jag bära falskt
vittnesbörd? Skall jag göra hor? Skall jag hava lust till min
nästas pigo? Detta allt skulle illa förlika sig med god sömn»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
