Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om urminnes hävd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
II. Att de handlingar, vari äganderättsutövningen givit sig
tillkänna, dels företagits öppet och icke tydligen med undvikande
av offentlighet, dels icke skett blott medelst våld eller hotande
uppträden mot fastighetens rätte ägare och dels ej företagits blott
med begivande tills vidare från samme ägares sida.
III. Att äganderättsutövningen varit oavbruten. Avbrott i
nämnda utövning* kan orsakas av samma omständigheter, som
föranleda avbrott i besittningen vid viss tids hävd. Här må endast
anmärkas, att ett verkligt avbrott i äganderättsutövningen icke
så mycket består i underlåtenhet av fastighetens olaglige besittare
att utföra sådana handlingar, som innebära utövning av
äganderätt, som snarare däri, att annan person under någon tid utför
sådana handlingar med avseende på egendomen.
IV. Att äganderättsutövningen fortgått under så lång tid, att
ett annat förhållande icke är känt för det levande släktet, vare
sig genom dess egen erfarenhet eller genom utsagor, vilka det
närmast föregående släktet meddelat på grund av sin egen
erfarenhet om förhållandet.
Äganderätten till det omtvistade området skall sålunda hava
utövats av innehavaren och hans fångesmän under den tid, som
faller under tvenne mansåldrars förmåga, att göra iakttagelser och
bevara minnet därav, d. v. s. ungefär 90 å 100 år.
V. Att därest hävden avser gräns förhållandena mellan olika
fastigheter:
a) fastigheterna äro från varandra fullkomligt avskilda.
Urminnes hävd gäller sålunda: 1) mellan särskilda skifteslag; 2)
mellan skilda gårdar; och 3) mellan gårdar och skifteslag.
Urminnes hävd gäller däremot icke i sol- eller teg skifte. Varje
delägares andel i by (»byalag», »skifteslag») är nämligen, innan
laga skifte skett, bestämd, icke till något visst för alltid för sig
avskilt område, utan till en kvotdel (bråkdel) av det hela, vilken
blivit honom till brukand© anvisad av skifteslagets för alla
delägarne gemensamma mark. Denna kvotdel är bestämd genom
det s. k. byamålet (öre och örtug, aln- och stångtal). I enlighet
med ovanstående regel kan urminnes hävd icke åberopas till
dylik kvotdel av en samfällighet.
b) det område, vara urminnes hävd åberopas, är i förhållande
till den angränsande mark, som ostridigt tillhör grannen,
utmärkt genom, sådana gränsmärken, som lagen godkänner* (jfr
sid. 278). Däremot gäller urminnes hävd icke uti öppen skog
och mark byar emellan.
* Denna fordran på en noggrann begränsning av den äga, till vilken
urminnes hävd åberopas, motsvaras, då fråga är om andr a r ä 11 i g h e; t e r
till fast egendom än äganderätt, av fordran på en bestämd begränsning av det
framställda rättsanspråket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
