Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obligationsrätt - Om köp av lös egendom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
636
Om köp av lös egendom.*
(Lag den 20 juni 1905.)
Härmed menas ett avtal, varigenom en person (säljaren) till
en annan person (köparen) överlåter eller förbinder sig att
överlåta äganderätten till lös egendom, mot det att köparen betalar
eller förbinder sig att betala vederlag i penningar.
De viktigaste bestämmelserna om lös egendoms avyttrande
återfinnes i 1905 års lag om köp ock byte av lös egendom, som
till allra största del ersatt de ofullständiga stadgandena i
handelsbalkens 1 kapitel. Genom berörda lag liar en ny ocli för
handelsrättens vidare utveckling betydelsefull prihcip införts
i den svenska rättsskipningen. Av gammalt känd för sin
formalism har vårt rättsskipning hittills föga visat vare sig
förmåga eller lust av i nämnvärd grad beakta de för affärsmannens
rättsförhållanden betydelsefulla handelsbruken och
handelssed-vänjorna. Den nya lagens första paragraf stadgar emellertid
nu uttryckligen, att vid alla i denna lag oinhandlade köpe- och
bytesavtal i första rummet de handlande parternas egna
överenskommelser eller också gällande hand ei ss eolvän jör skola vara
avgörande. Endast då varken uttryckliga avtal, gällande
handelsbruk eller omständigheterna i övrigt giva vid handen, huru
säljaren och köparen velat i ett visst fall ordna
rättsförhållandena sig emellan, skola köplagens bestämmelser träda i
tillämpning*.
Då handelsbruken och handelssedvänjorna emellertid
oavlåtligt utvecklas och ändras och inbördes även förete stora
olikheter, är det givetvis icke att begära, att en domare skall kunna
äga ingående kännedom om alla hithörande bruk och
förhållanden. .Därför måste den part, som åberopar sig på en
handels-sedvänja eller ett handelsbruk, genom inkallande av
sakkunnige eller på annat sätt bevisa dess förekomst i det omstridda
fallet. I särskild lag har det dessutom föreskrivits, att vid
behandling1 ’av handelsmål inför rådhusrätterna ij Stockholm,
Göteborg och Malmö skola, om någon av parterna (käranden
vid stämnings uttagande, svaranden vid det första
rättegångstillfälle, då han är tillstädes) därom framställer begäran,
förutom rättens lagfarna ledamöter även två handels kunnig a män
närvara såsom bisittare i rätten.
Såsom lös egendom räknas huvudsakligen penningar, inre
inventarier (såsom möbler, kläder, husgeråd o. dyl.), yttre inven-
* I denna .avdelning behandlas ej auktion å lösegendom, s. k.
lösöreköp eller a vb e ta 1 n i n gs k ö p, vilka samtliga slags
försäljningar däremot i nästföljande avdelningar komma att avhandlas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
