Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Processrätt - Om skiljemannaförfarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1082
der vissa förutsättningar av skiljedomar på grund av dylika
äldre skiljeavtal, men i övrigt saknas beträffande dessa
skiljeavtal liksom angående nyssnämnda avtal med förbehållen
klan-derrätt uttryckliga lagbestämmelser. Genom domstolspraxis ha
emellertid så småningom angående dessa skiljeavtal utvecklats
åtskilliga till den s. k. sedvanerätten hänförliga regler, för vilka
emellertid här ej kan redogöras.* Här bör endast påpekas, att,
enligt de före lagen den 28 okt. 1887 gällande regler,
skiljeavtalet ansågs innefatta förbehåll om rätt att klandra
skiljedomen, så snart parterna icke uttryckligen överenskommit att
åtnöjas med densamma. Enligt nya lagen § 2 skola däremot
par-tema anses hava utfäst sig att åtnöjas med skiljedomen, sä snart
skiljeavtalet slutes utan uttryckligt förbehåll att klandra
densamina. Bundenhet av skiljedomen inträder sålunda enligt
denna lag:
1) när parterna utf äst sig att nöjas åt skiljedomen,
2) när av deras överenskommelse eljes synes framgå, att de
anse sig bundna av skiljedomen,
3) när skiljeavtalet lämnar frågan om skiljedomens bindande
kraft helt och hållet obesvarad, samt
4) till och med när av skiljeavtalet kan anses framgå, att
parterna icke tänkt sig skiljedomen såsom oåterkalleligen
bindande, men avtalet saknar uttryckligt förbehåll om klanderrätt.
Lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 äger således
tillämpning på skiljeavtal utan förbehåll om materiell klanderrätt av
skiljedomen, för så vitt dessa skiljeavtal ingåtts efter den 1
januari 1888, ävensom å äldre sådana, då parterna medgiva denna
lags tillämpning.
Ilegierna för skiljemanna för faran de t enligt denna lag äro i
huvudsak följande:
A. Föremålet för skilj ev åtalet skall vara antingen fråga av
tvistemåls beskaff enhet x varom förlikning kan ingås, d. v. s.
ett rättsförhållande, över vilket parterna äga den fullständigaste
dispositionsrätt (jfr. sid. 1079) eller ock fråga om ersättning för
skada, som någon tillfogat annan genom brott. Jfr. K. Maj:ts
domar d. 5 juli 1899 N. J. A. s. 317 samt K. Maj:ts utslag den
9 december ’ 1887 N. J. A. s. 455 och den 13 februari 1893 N.
J. A. s. 98.
Ingås skiljeavtal angående vid domstol redan anhängig sak,
erhåller detta giltighet, först sedan saken nedlagts vid domstolen
och blivit avskriven från vidare handläggning.
Skiljeavtal kan även avse framtida tvist. Denna måste
emellertid beräknas härflyta av visst i avtalet angivet rätts förhål-
* Jfr Ernst Trygger. Skiljeavtal och skiljemannaförfarande enligt svensk
rätt i Tidskrift for Retsvidenskab årg. 1895.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
