Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. HISTORIA - Inledning - Äldste innebyggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allt sammanlagdt nästan tvingar att gifva samma ursprung åt
de härstädes, in i den historiska tiden bosatte, från Nordens
öfriga befolkning skiljda Alferne. Sannolikt hafva de först
inkommit hit ifrån Jutland, eller kanske från Skottland, enär
skiljaktigheten i begrafningssättet uti de Bohuslänska och Skånska
bronsgrafvarne hindrar antagandet att invandringar skett
landvägen söder ifrån. Något våldsamt undanträngande af Alferne
härstädes synes icke hafva ägt rum, emedan deras konungaätt
bibehöll sig ända till Harald Hårfagers tid, hvaremot ingen
anledning förefinnes att antaga, det besagde folk vid denna tid haft
annan odling, än våra då öfver hela Norden utbredda förfäder,
med hvilka det otvifvelaktigt sammansmält till ett.
Man har varit benägen att anse ön Tjörns befolkning
såsom en qvarlefva af en keltisk stam, en åsigt som uttalat sig
långt förr än man genom aktgifvande på traditioner och andra
förhållanden fått anledning att antaga det denna ö varit
hufvudorten uti Alfhem, det «Lochlin», dit Gaelerne som oftast sjöledes
begåfvo sig. Bevisen härför hafva sökts uti dessa öboers
egendomliga utseende, lynne och karakter, hvartill komma en del
gårdsnamn, som tyckas vara rent keltiska. Frågan, från början
en gissning, lärer emellertid ej kunna utredas [1]. En mera
bestämd fingervisning på en möjlig qvarlefva af Alferne gifver
traditionen om de s. k. Skråfhåttarne, under hvilket namn
betecknas vissa långs kusten och på de stora öarna boende slägter af
ovanlig reslighet och skarpt markerade ansigtsdrag. Ännu i
mannaminne höllo dessa slägter sig afsöndrade ifrån andra och voro
hvad man kallar andryga. Sägnen gick och går ännu, att de
voro af skottsk ättledning, hvarmed väl sagan från början velat
uttrycka, att de varit af Keltisk stam. Hvad som emellertid
talar emot denna sägen är att Skråfhåttarne i allmänhet äro
mörklagda, något som ingalunda utmärker den Keltiska racen.
Ännu äger Bohuslän ett slags fornlemningar, som gör det
utmärkt i antiqvariskt hänseende, nemligen de så kallade
Hällristningarne, hvilka der förekomma i mängd. Dessa, uti hårda
klippan inhuggna teckningar (af hvarjehanda innehåll), finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
