Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. HISTORIA
- KAP. II. Om Bohuslän från Gandalfs fall till Olof Tryggvessons död. År 866—1000.
- 1. Bohuslän, ett tvisteämne mellan Svenska och Norska envåldskonungarne. Märkvärdige män från denna tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KAP. II.
Om Bohuslän från Gandalfs fall till Olof Tryggvessons
död. År 866—1000.
1. Bohuslän, ett tvisteämne mellan Svenska och Norska
envåldskonungarne. Märkvärdige män från denna tid. | [1] |
Vi hafva sett den sista ättlingen af den gamla
konungastammen i Bohuslän falla i striden med den unge inkräktaren
Harald Hårfager. Med honom föll den Alfhemska thronen, och
landet införlifvades med en större rikskropp, — ett öde, som vid
denna tidpunkt hade drabbat nästan alla sjelfständiga småstater
i Norden.
Vid Gandalfs fall blef Bohuslän Svenskt. Den mäktige
Sveakonungen Erik Emundsson, med tillnamnet Väderhatt, som
nyligen segerkrönt hemkommit ifrån sina härfärder till länderna
kring Finska viken, ville utvidga sitt rike äfven i vester, dertill
han ock ansåg sig äga laglig rätt. Bohuslän hade nemligen
varit ett skattrike under flera af hans företrädare, och på grund
häraf kunde Sveakonungen anse det såsom sitt rike af ålder, kalla
det ”en del af Vestergötland”, taga skatt deraf, och förordna till
dess styresman Jarlen Rane den Götiske. Att konung Erik,
genast vid Gandalfs fall, då Bohuslän var utan styresman,
begagnat sig af tillfället att fullborda sina planer på detta landskap,
är ganska sannolikt, likasom det, att Bohuslänningarne sjelfmant
erbjudit honom sin lydnad, för att derigenom vinna skydd emot
och hämnd på sin fiende Harald. Man påstår till och med att
Gandalf sjelf i sina strider varit understödd af Sverige. Det
tyckes likväl, som Harald i början icke haft så mycken mening med
Alfhems eröfring, eftersom han ej underlade sig det vid dess
konungs död, och måhända hade den Svenske konungen fått ostörd
behålla denna landvinning, om han varit nöjd med besittningen
af Bohuslän. Men nu tog han äfven några landsträckor norr om
[1] Sturles. Harald Hårfagers Saga, jemförd med Schönings Norges Riiges Historie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:38:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/aehbhob/1/0042.html
